Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-01-20 02:49

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/politiskt-nytankande-kravs-i-omstarten-efter-pandemin/

Hälsa

DN Debatt. ”Politiskt nytänkande krävs i omstarten efter pandemin”

Pandemin för med sig väldiga förändringar på en rad områden som kräver en långsiktig reformstrategi om vi ska komma starkare ut på andra sidan corona. Nu måste Sverige bygga motståndskraft, skriver Klas Eklund.
Pandemin för med sig väldiga förändringar på en rad områden som kräver en långsiktig reformstrategi om vi ska komma starkare ut på andra sidan corona. Nu måste Sverige bygga motståndskraft, skriver Klas Eklund. Foto: Claudio Bresciani / TT

DN DEBATT 31/12.

Klas Eklund: Förstår vi den omvälvning vi nu går igenom? Mitt svar är att näringslivet i hög grad gör det. Men förstår det politikerna?

Strukturomvandlingen och teknikutvecklingen går blixtsnabbt.  Kanske pandemin driver fram nytänkande? Just nu ser jag få tecken på det. Låt oss hoppas att jag ser fel och att 2021 blir avstamp för en rejäl omstart.

Året 2020 är slut. Tack och lov! Det förde med sig död och sjukdom, arbetslöshet och konkurser. Karantän och isolering. För 2021 finns nytt hopp: vaccinet rullas ut till vårsolen, och lagom till midsommarsillen kan i bästa fall både ekonomi och livsandar vända upp igen.

Men i pandemins spår följer också underliggande, strukturella utmaningar. Dessa bör åtgärdas under det kommande året om omstarten ska bli bestående. På den punkten är det längre till optimism.

1 Hälsokrisen har blottlagt revorna i välfärden. Brister i personalförsörjning, sjukvårdsmateriel, resurser för testning och skydd. Beredskapslager, bemanning, kompetens och trygghet måste graderas upp. Tydligare befäls- och ansvarslinjer krävs. Än en gång reses frågan om den offentliga sektorn verkligen ska ha tre nivåer – stat, region och kommun – med uppdrag som ibland går i vägen för varandra. Men inga tecken på nytänkande kan skönjas.

2 I näringslivet har tjänstesektorer med fysisk närkontakt drabbats hårt. Många med svag anknytning till arbetsmarknaden – timanställda, lågutbildade, nyanlända – har utsatts. Stängda skolor slår mot de barn som bäst behöver utbildning. De sociala klyftorna har ökat. Erfarenheterna visar att sådana skador tar lång tid att läka. Här behövs en långtgående och tydlig ambitionshöjning på flera områden: arbetsmarknad, trygghet och skola. Men inte heller här syns några tecken på att sådana reformer är på gång.

3 Digitaliseringen har tagit språng, med dramatiska effekter på hemarbete, kultur, handel. Sverige går igenom en period av ”skapande förstörelse”. Vissa branscher och affärs­modeller förlorar, andra vinner. Pandemin och nedstängningarna har drivit upp tempot i strukturomvandlingen.

Många längtar intensivt tillbaka till livet före corona – resor, konserter, teater, bio. Säkert kommer ett uppsving när vi väl vågar träffas igen. Icke desto mindre kommer kultursektorn att möta långsiktiga förändringar. Allt fler har vant sig att streama. Även ärevördiga teatrar och operahus behöver digitala kanaler för sitt utbud. Restauranger måste kunna leverera direkt till kundens dörr. Utslagningen av traditionella butiker fortsätter, samtidigt som belastningen på paketleveranser ökar.

Digitaliseringen får följder för hur vi arbetar och bor. Kontorsarbetare kommer framgent att jobba mer på distans, ofta hemifrån. Det minskar efterfrågan på kontorsyta samtidigt som fler vill bygga om hemmavid, med utrymme för arbete. Pendlingsmönstren ändras, vilket påverkar bostadspriserna. Efterfrågan kan väntas stiga i förorter och medelstora städer.

Företagen kommer att driva på digitalisering och robotisering; både för att sänka kostnader och minska sårbarheten. Här går utvecklingen i rasande takt. Statsmakterna däremot har kommit på efterkälken. OECD rankar den svenska offentliga sektorns digitala mognad som bland de sämsta i västvärlden. Sverige behöver en mer långsiktig strategi för en digitalisering som tjänar hela folket.

4 Omstartskommissionen (disclaimer: jag var ordförande) framhöll att Sverige behöver reformeras även på andra områden för att starta om efter pandemin. Så bör skattesystemet stimulera mer till arbete och studier. Skatten på arbete bör sänkas, miljöskatterna bli mer effektiva, kapital­inkomstskatten förenhetligas, floran av avdrag och undantag rensas. Men inte heller här syns några steg mot reformer.

5 Klimatfrågan kliver högre upp på dagordningen i allt fler länder. En ny amerikansk president prioriterar upp klimatarbetet, Kina har satt som mål att bli fossilfritt. Sverige ligger långt framme. Men ska klimatmålen förverkligas måste vägtransporterna elektrifieras – vilket kräver både test av ny teknik i stor skala och att flaskhalsarna i elnätet byggs bort. Här flödar väl­villig retorik men det faktiska politiska tempot är lågt.

6 Kina har stärkt sin ekonomiska makt under krisen, även om misstron mot enpartistaten ökat. Europa riskerar att hamna i kläm mellan supermakterna. Samtidigt växer ett nytt EU fram. Storbritannien lämnar, medan Polen och Ungern är på väg mot sidlinjen. Andra medlemmar knyts hårdare samman, bland annat genom stimulanspaket som bryter gamla principer och medför ett embryo till gemensam beskattning. Här måste Sverige bestämma sig: är vi med eller ska vi släpa efter och klaga?

7 Den ekonomiska politiken har lagts om. Tidigare otänkbart omfattande stimulanser har blivit möjliga. Även relativt stora statsskulder kan hanteras så länge räntorna är låga – vilket ställer penningpolitiken inför en långsiktig målkonflikt. Flera centralbanker har signalerat att man i framtiden kan acceptera lite högre inflation utan att höja styrräntan. Marknadsräntorna ska hållas nere genom interventioner på de finansiella marknaderna.

Penningpolitiken har redan ett avgörande inflytande över finansmarknaderna via nollränta och massiva likviditetsinjektioner – något som resulterat i att börserna, bisarrt nog, nått all time high mitt i den ekonomiska och sociala krisen. Framöver kommer centralbanken att ingripa än mer i den direkta prisbildningen för fler värdepapper. Därmed finns en risk att vi glider in i ett system med statsdirigerade finansiella marknader. Här behövs en debatt om vilken relation som bör råda mellan finanspolitik och penningpolitik.

Sammantaget för pandemin med sig väldiga förändringar på en rad områden. Dagordningen skrivs om. Nya utmaningar kräver en långsiktig reformstrategi om vi ska komma starkare ut på andra sidan corona. Nu måste Sverige bygga motståndskraft: bättre sjukvårdssystem, större beredskapslager, digitala förebyggande hälsokontroller, en annan struktur för ansvarsutkrävande. Därtill behövs en skattereform, kraftfulla åtgärder för att bryta utanförskap, en genomgripande reform av utbildningen, bred digitalisering, en tydligare ekonomisk-politisk karta, en aktiv europapolitik – med mera.

Förstår vi verkligen vilka omvälvande år vi nu går igenom? Mitt svar är att näringslivet i hög grad gör det. Strukturomvandlingen och teknikutvecklingen går blixtsnabbt. Men förstår det politiska systemet? Kanske pandemin driver fram nytänkande? Just nu ser jag få tecken på det.

Låt oss hoppas att jag ser fel och att 2021 blir avstamp för en rejäl omstart. Så att vi kan fira ordentligt till midsommarsillen. Friska – och med ett långsiktigt starkare Sverige.

Ämnen i artikeln

Hälsa
Sjukvård
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt