Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Privat kapital behövs för att klara äldreomsorgen”

Ny äldreprognos från SCB. Sverige står inför en kraftig ökning av 80-plussare redan de närmaste åren, visar en studie som SCB gjort för SEB:s räkning. År 2020 har 80-plussarna blivit 50 procent fler i sju svenska kommuner. I Uppsala och Hallands län fördubblas antalet under de närmaste 30 åren. Äldreomsorgen kan under de här åren behöva byggas ut med mer än 70 procent, skriver SEB:s Jens Magnusson.

Statistiska Centralbyrån har på SEB:s uppdrag tagit fram en prognos fram till år 2040 för antalet invånare i gruppen 80 år eller äldre i alla landets län och kommuner. Prognosen visar att även med optimistiska antaganden kommer det relativt snart att krävas stora utökningar av antalet platser i äldreomsorgen. Befolkningsutvecklingen pekar på att äldreomsorgen i Sverige de närmaste 30 åren i den här åldersgruppen kan behöva byggas ut med mer än 70 procent.

Den som påpekar att Sverige står inför en dramatisk befolkningsökning bland äldre – med stora svårigheter att finansiera äldrevård och omsorg som följd – anklagas ibland för alarmism. Men även en prognos där behovet av sjukvård inte räknas in, och de yngre pensionärerna i stort sett antas var friska, visar att demografin oundvikligen ställer kommunerna inför svårhanterliga situationer. Forskningsresultaten om hur mycket vård ”äldre äldre” kommer att behöva är inte entydiga. Men det finns åtminstone inte grund för att slå fast att kostnaderna per capita i denna grupp skulle minska framöver.

I dag behöver runt 37 procent av svenskarna över 80 år kommunal hemtjänst eller särskilt boende. Siffran är baserad på Socialstyrelsens senaste sammanställningar från 2008. Andelen är någorlunda konstant över tid: mellan 2001 och 2006 utvecklades den från 38 till 37 procent, och 2008 ligger siffran fortfarande på 37 procent, om än med en något förändrad definition i Socialstyrelsens statistik.

Man kan tro att åldersutvecklingen är ett avlägset framtidsproblem. Men det är fel. Sverige står inför en kraftig ökning av 80-plussare redan de närmaste åren, och ökningen börjar nu. Redan 2020 har enligt SCB:s prognoser de äldre i den här åldersgruppen blivit 50 procent fler i sju svenska kommuner, varav flera i Stockholmstrakten. Dessa är: Håbo, Nykvarn, Salem, Staffanstorp, Tyresö, Upplands Väsby och Öster­åker. Och fram till 2030 kommer samma sak att inträffa i 6 av 10 svenska kommuner.

Utvecklingen varierar kraftigt mellan länen, men gruppen 80 år eller äldre kommer på lång sikt att öka mest i Uppsala och Hallands län. I bägge länen rör det sig om en ökning på över 100 procent de närmaste 30 åren. Stockholm kan förvänta sig en ökning på 88 procent, Västra Götaland 68 procent och Skåne 70 procent fler invånare i gruppen 80 år eller äldre.

Under senare år har hemtjänsten kommit att omfatta allt fler ute i kommunerna, och de mer kostsamma boendena för service och omvårdnad allt färre. Den trenden kan fortsätta ett antal år framöver, men knappast för evigt. Och även fler användare av hemtjänst innebär en mycket stor resursmässig utmaning för kommunerna – både vad gäller ekonomi, personal och kompetens. Det rör sig dessutom om en verksamhet med begränsad effektiviseringspotential och höga kostnader. 2010 kostade äldreomsorgen kommunerna 95,9 miljarder. Enligt Sveriges Kommuner och landsting, SKL, är snittkostnaden för äldreomsorg för en person i boende för service och omvårdnad 536.263 kronor per år, och snittkostnaden för en person som bor kvar hemma 198.679 kr.

Det finns dock inte anledning att vara alltför pessimistisk. Sverige som helhet är ett rikt land som har ekonomiska förutsättningar att ta hand om våra äldre. Problemet är att de kommunala budgetarna idag inte har tillräckligt utrymme för att möta dessa snabbt ökande behov.

För offentliga sektorn finns två vägar att gå: stora skattehöjningar eller att tydliggöra och förbereda ett större privat ansvar för delar av äldreomsorgen, även på finansieringssidan. SKL har i en rapport förra året kommit fram till att skattesatsen kan behöva höjas med 13 kronor per hundralapp eller 40 procent jämfört med normalskattesatsen i dag, för att täcka det framtida vård- och omsorgsbehovet. Men det saknas stöd för kraftigt höjda skatter hos den svenska medelklassen och den svenska ekonomin utsätts för ett allt starkare globaliseringstryck. Finansieringsgapet i äldreomsorgen kan inte enbart lösas med höjda skatter.

De växande omsorgsbehoven kommer därför att kräva nya grepp och tydligare gränsdragningar från kommunernas sida. Omsorgsformerna behöver utvecklas, mycket kan säkert effektiviseras och en del av hemtjänsten kommer kanske att glida över till den privata rut-sektorn. Men även med dessa viktiga förändringar kommer grundproblemet att kvarstå:

Äldreomsorgen behöver framöver tillföras betydande resurser. Den goda nyheten är att pengarna faktiskt kommer att finnas. Men de kommer inte i första hand att kunna hämtas ur de offentliga budgetarna. Samtidigt som finansieringsgapet för de offentliga välfärdstjänsterna växer, kommer det privata konsumtionsutrymmet att öka omkring tre gånger så snabbt. De nya pengarna till välfärden behöver alltså till mycket stor del komma från privat håll. Välfärdsdebatten måste nu handla om hur det ska bli möjligt att kombinera offentlig och privat finansiering av välfärdstjänsterna.

Ett viktigt steg är att skifta fokus från konsumtion till sparande. I dag finns ett antal stimulanser för olika former av konsumtion, medan sparande snarast motverkas i dagens skattesystem. I ett läge där de demografiska och ekonomiska utmaningarna ökar är ett sådant system inte hållbart.

SEB:s Välfärdsbarometer visade tidigare i år att svenskarna redan i dag är mer missnöjda med välfärden än medborgarna i våra nordiska grannländer. Det betyder inte nödvändigtvis att omsorgen är dålig – men den misslyckas med att leva upp till våra högt ställda krav. Mindre än varannan svensk har stort förtroende för att äldrevården ska kunna ta hand om en som gammal.

Hur finansieringen ska se ut är det nu hög tid att utveckla. Svenska kommuner, försäkringsföretag och medborgarna har ett starkt gemensamt intresse av att en samverkan kring finansieringslösningar utvecklas de kommande åren. Annars kan politikerna ställas inför ohanterliga omsorgsutmaningar redan inom tio till femton år.

Jens Magnusson
välfärdsekonom, SEB

Läs mer på DN. se/debatt

21/2 2011: ”Framtidens välfärd en stor börda för landets kommuner
Jens Magnusson, välfärdsekonom SEB.

9/10 2010: ”Tuffast för välfärden när fyrtiotalisterna har fyllt 80
Andreas Bergh, välfärdsforskare vid Centrum för ekonomisk demografi vid Lunds universitet, Ratio och Institutet för näringslivsforskning.

6/7 2010: ”Viktigt att snabbt ta itu med välfärdens finansieringsgap
Den s k Borgkommissionen – tillsatt av vänstertankesmedjan Arena Idé och högertankesmedjan Timbro – under ledning av förre statssekreteraren Per Borg (S).

3/7 2010: ”Radikala åtgärder krävs för att behålla pensionerna
Dåvarande chefen för Sjunde AP-fonden Peter Norman.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.