DN Debatt. ”Public service ska förbli oberoende – men behöver anpassas”

Få länder kan visa upp en sådan mångfald av medier – och ett massmedialt ”ekosystem” där kommersiella aktörer och statligt finansierade verksamheter ger varandra draghjälp – som Sverige. Livskraftiga kommersiella mediehus och en välfinansierad och långsiktig public service-verksamhet bidrar tillsammans till en robust demokratisk infrastruktur. I tider av säkerhetspolitisk oro, med ett fullskaligt krig i vårt närområde, är det än viktigare att oberoende medier finns i hela landet, såväl i storstäderna som på landsbygden, för att bevaka och granska, upplysa och folkbilda.

I Tidöavtalet enades våra partier om att public service-mediernas oberoende ska bestå och deras långsiktiga finansiering vidmakthållas. Vi konstaterade också att det nya och föränderliga medielandskapet kräver att public service fortsätter att utvecklas. En svindlande snabb teknisk utveckling, tillsammans med en helt ny annonsmarknad och en rad nya lagförslag på EU-nivå, kräver anpassning och förändring även för public service.

Det nuvarande sändningstillståndet för public service gäller i sex år. När vi nu har nått halvtid är det hög tid att inleda arbetet för att färdigställa villkoren för nästa tillståndsperiod. Tidigare beslut i riksdagen ger att detta kommer att bli historiskt långt, hela åtta år, med start 2026. Detta ger public service-bolagen en unik möjlighet att planera sin verksamhet långsiktigt, men det ställer dem samtidigt inför särskilda utmaningar. I en osäker värld, och på en mediemarknad som befinner sig under kraftigt förändringstryck, är åtta år en närmast oöverskådligt lång tid.

I en osäker värld, och på en mediemarknad som befinner sig under kraftigt förändringstryck, är åtta år en närmast oöverskådligt lång tid.

Regeringen har därför i dag beslutat att tillsätta en utredning som ska lämna förslag på hur public service-uppdraget ska regleras och föreslå vad som ska ingå i uppdraget under den kommande tillståndsperioden. Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har enats om direktiven för utredningen, med den övergripande målsättningen att public service ska behålla den trovärdighet man i dag åtnjuter hos stora delar av Sveriges befolkning, men också att dess legitimitet ska stärkas hos dem som i dag saknar förtroende för, eller inte har någon relation till, public service.

Ett modernt och ändamålsenligt public service kräver en i största möjliga mån teknikneutral reglering. En fungerande samexistens, och kanske också samverkan, med kommersiella medieaktörer tror vi också är grundläggande för den fortsatta verksamheten för public service. En medieverksamhet som i dagsläget tilldelas ungefär nio miljarder kronor från skattebetalarna kommer, vare sig man vill det eller inte, att påverka mediemarknaden i stort. Vi vill därför att utredningen ser över om tydliggöranden behöver göras i public service-bolagens uppdrag, så att det unika svenska ekosystemet med ett oberoende public service och livskraftiga kommersiella medier kan bibehållas och stärkas.

Skattepengarna måste användas i enlighet med de villkor som satts upp och dessutom på ett resurseffektivt sätt.

Public service-bolagen ägs av medborgarna. De behöver – och har rätt att kräva – en god insyn i hur public service-bolagen använder de medel de tilldelats. Skattepengarna måste användas i enlighet med de villkor som satts upp och dessutom på ett resurseffektivt sätt. Detta tror vi kan utvecklas ytterligare inom ramen för den befintliga organisationsstrukturen och bidra till att förtroendet för verksamheten stärks. Därför blir en av utredningens uppgifter att se över hur uppföljningen och granskningen av public service-bolagens verksamhet kan bli tydligare och mer transparent.

Att allmänheten har förtroende för public service, liksom för annan verksamhet som finansieras av skattebetalarna, är naturligtvis ett mål i sig. Men det är också en viktig förutsättning för att andra angelägna mål ska kunna uppnås. Pandemin och det försämrade säkerhetsläget i Europa har visat på den avgörande roll public service spelar i oroliga tider. För att public service ska kunna uppfylla sitt uppdrag som en samlande kraft, särskilt i tider av kris och krig, krävs att verksamheten åtnjuter ett grundmurat förtroende. Beredskaps- och säkerhetsfrågorna kommer att vara ständigt närvarande i utredningens arbete, inklusive uppgiften att analysera vad det nya säkerhetspolitiska läget betyder för public service-verksamheten framåt.

Public service har en unik och viktig uppgift. Det finns hos medborgarna en befogad förväntan om att radio och tv i allmänhetens tjänst ska fokusera på det som den kommersiella mediemarknaden inte erbjuder. I direktiven till utredningen väljer vi därför att betona det övergripande målet med folkbildande ambitioner samt public service-verksamhetens uppgift att leverera journalistik för hela landet, i enlighet med det speglingsuppdrag som finns och som utredningen också får i uppdrag att se över i sin helhet. Detta gäller både vad det inneburit för programverksamheten och hur uppdraget ska vara utformat framgent.

Det finns hos medborgarna en befogad förväntan om att radio och tv i allmänhetens tjänst ska fokusera på det som den kommersiella mediemarknaden inte erbjuder.

Den utredning som i dag tillsätts är det första steget på vägen mot en ny tillståndsperiod, med långsiktiga och stabila villkor för public service. Arbetet kommer att kräva tid, eftertanke och omdöme. Såväl public service-bolagen som de medborgare i vars tjänst de står, har allt att vinna på att det kommande förslaget om villkor för tillståndsperioden har en bred förankring i Sveriges riksdag.

Regeringen har beslutat att utredningen ska ske i form av en parlamentarisk kommitté, med en ledamot från varje parti. Som representanter för majoriteten i Sveriges riksdag förväntar vi oss att samtliga ledamöter i utredningen tar sig an detta uppdrag i konstruktiv och ansvarstagande anda, och med samma målsättning som vi: Att skapa långsiktiga villkor för ett hållfast och oberoende public service.