Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-06-20 14:15

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/public-service-ska-varna-de-kommersiella-medierna/

DN Debatt

DN Debatt. ”Public service ska värna de kommersiella medierna”

Regeringen föreslår att de förslag som public service kommittén har kommit överens om ska utgöra grunden för public services arbete under de kommande sex åren, skriver kulturminister Amanda Lind (MP) tillsammans med Lawen Redar (S). Foto: Lisa Mattisson

DN DEBATT 10/6. Regeringen presenterar i dag en proposition med övergripande villkor för public services arbete under sändningsperioden 2020–2025. I förslaget ingår bland annat att SR och SVT som uttalat krav att i sin lokala nyhetsbevakning ta hänsyn till de kommersiella mediernas konkurrensförutsättningar, skriver Amanda Lind (MP), kultur- och demokratiminister och Lawen Redar (S), kulturpolitisk talesperson.

En mångfald av starka och oberoende medier i hela landet är en förutsättning för en stark demokrati. Alla människor, oavsett var i landet man bor, ska ha tillgång till ett allsidigt nyhets- och medieutbud av hög kvalitet, som kan fördjupa, skildra, granska och förklara samhällets skeenden.

Vi lever i ett medielandskap under stor och snabb omvandling, där tidigare förutsättningar för mediekonsumtion och nyhetsförmedling ställts på ända. Tillgången till medier och information har blivit bättre, meningsutbyten och åsiktsyttringar har underlättats, fler kan producera och publicera medialt innehåll. Samtidigt skapar det nya medielandskapet utmaningar i form av urholkade affärsmodeller, medial polarisering, misstro mot medier och geografiska områden som ibland helt saknar journalistisk bevakning.

En ambitiös mediepolitik strävar efter en levande mediemångfald, där starka, ansvarstagande och oberoende medier i hela landet, kan bidra till att händelser i samhället belyses ur olika perspektiv. Sedan i år finns därför ett nytt press- och mediestödssystem, som sju av riksdagens partier står bakom, för bättre villkor för medier i hela landet. Från halvårsskiftet sänks även momsen för digitala publikationer vilket påtagligt kommer underlätta tidningarnas digitala omställning.

I det moderna medielandskapet spelar också public service, programföretagen SR, SVT och UR, en viktig roll för demokratins sätt att fungera. Forskning visar att ett starkt public service i kombination med en livskraftig kommersiell mediemarknad, har stor betydelse för människors nyhetskonsumtion och kunskap om politiska skeenden, och är därför viktig för demokratin som helhet.

I dag presenterar regeringen en proposition med övergripande villkor för public services arbete under sändningsperioden 2020–2025. Förslagen tar utgångspunkt i en kommitté, bestående av riksdagens partier, som under lång tid grundligt utrett förutsättningarna för public service. Kommittén har i de huvudsakliga dragen uppnått enighet vilket visar att det politiska stödet för public service står starkt. Regeringen föreslår nu, med denna proposition, att de förslag som kommittén har kommit överens om ska utgöra grunden för public services arbete under de kommande sex åren.

1 Det breda innehållsuppdraget ligger fast. Public service är en kollektiv nyttighet med stort demokratiskt värde. Programföretagen ska tillhandahålla ett mångsidigt utbud som präglas av oberoende och integritet och som har potential att vara relevant för alla. Det handlar om en bred och djup mosaik av nyheter, samhällsjournalistik, kultur, folkbildning och program för barn och unga. Speglingsuppdraget, att förhållanden i hela landet ska lyftas fram, är fortsatt centralt. Särskild uppmärksamhet riktas mot nationella minoriteter och personer med funktionsnedsättning. SR och SVT får därtill en ny uppgift att inom ramen för sin nyhetsverksamhet stärka sin journalistiska bevakning i svagt bevakade områden.

2 En mer modern reglering. Det regelverk som i dag gäller för public service har tillkommit utifrån den logik som gäller linjära sändningar i marknätet. I dag tar många i stället del av tv- och radioutbudet via internet, med hjälp av datorer, surfplattor, mobiler och andra webbanslutna apparater. I dag saknas dock en reglering som möjliggör för riksdag och regering att uppställa villkor för vad public service ska göra på nätet. Det innebär att mycket av det som i realiteten är programföretagens kärnverksamhet varken kan tillgodoräknas, granskas eller utvärderas av granskningsnämnden för radio och tv. 

Nytt är även att företagen i sina redovisningar till viss del kommer att kunna hänvisa till sina program på webben då granskningsnämnden ska bedöma om företagen har uppfyllt sitt uppdrag.

I propositionen tas flera steg i riktning mot en mer modern reglering som är bättre anpassad till dagens mediala verklighet. Programföretagens kärnverksamhet utvidgas till att också gälla deras egna plattformar på öppna delar av internet. Det innebär att public service-uppdraget föreslås gälla även företagens egna play-tjänster på nätet. Det klargörs vidare att public service kan använda de externa plattformar som krävs för att publiken enkelt ska kunna ta del av utbudet, medan renodlade sociala medier ska användas med försiktighet. Nytt är även att företagen i sina redovisningar till viss del kommer att kunna hänvisa till sina program på webben då granskningsnämnden ska bedöma om företagen har uppfyllt sitt uppdrag.

3 De kommersiella mediernas konkurrensförutsättningar värnas. Det svenska medielandskapet präglas av en sund konkurrens mellan public service och en livskraftig kommersiell mediesektor. Detta förhållande behöver värnas i en tid då tidningsbranschen står inför stora utmaningar. Därför får SR och SVT som uttalat krav att i sin lokala nyhetsbevakning ta hänsyn till de kommersiella mediernas konkurrensförutsättningar. 

Till detta kommer en uppdaterad form av förhandsprövningen, som är ett system som innebär att nya tjänster av större betydelse ska prövas i förhand utifrån deras förenlighet med public service-uppdraget och deras påverkan på mediemarknaden. Förslaget innebär att andra aktörer än programföretagen ska kunna anmäla tjänster för prövning. Samtidigt kommer nya tjänster inom företagens kärnverksamhet inte längre kunna prövas. På så sätt nås en balans mellan, å ena sidan samhällsvärdet i att public service ska kunna utveckla sin verksamhet i frihet, å andra sidan värdet i en livskraftig mediemarknad.

4 Mer ekonomiska resurser. Med det nya finansieringssystemet, som riksdagen i bred majoritet förra året beslutade om, frigörs 166 miljoner kronor från Radiotjänst i Kiruna AB. Pengarna tillförs nu programföretagen och kommer att kunna finansiera de nya uppgifter som tillförs företagen, så som en utökad journalistisk lokalbevakning. Utifrån denna nya nivå kommer medelstilldelningen årligen räknas upp med två procent. Därmed säkerställer vi en solid och långsiktigt hållbar finansiering.

Förslagen i propositionen utgör tydliga steg i riktning mot en mer modern, teknikneutral reglering för public service. Förslagen innebär att programföretagen tillåts operera i stor frihet, men under ansvar. Samtidigt klargörs ramarna för public service och hur gränserna gentemot den övriga marknaden bör dras. På så sätt får vi ett regelverk som i takt med sin tid kan bidra till att konkurrensen på mediemarknaden upprätthålls samtidigt som samverkan mellan public service och den kommersiella mediemarknaden uppmuntras.

Ambitionen om ett starkt public service i en livskraftig mediemarknad, som präglas av integritet, oberoende, medieetik och en mångfald av perspektiv, och som åtnjuter allmänhetens förtroende, utgör den grundläggande princip som vägleder regeringens mediepolitik. Vår övertygelse är att detta är en princip som riksdagens partier kan ställa sig bakom.