Spädbarn vi har granskat som fått diagnosen shaken baby syndrome är inte en skrikig grupp som är enerverande för föräldrarna. Tvärtom vårdas de mycket ömt. De är sannolikt skörare än vad läkare trott. Vi vill ha en stärkt rättsprocess för spädbarnsföräldrar. Låt SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) granska diagnosen skakvåld med en opartisk kommission, skriver läkarna Lina Davidsson och Patrik Fridblom.
Vi är personer som inte på något sätt är för barnmisshandel. Vi vill stärka rättsläget för spädbarnsföräldrar. Nu döms föräldrar och familjer krossas enbart utifrån läkarintyg som dessutom saknar vetenskaplig grund. Vår grupp är engagerad i shaken baby syndrome (SBS) eller abusive head trauma (AHT) – eller skakvåld, som det heter på svenska.
Vår grupp består framför allt av drabbade familjer och deras släkter men också av professorer inom medicin, andra läkare, sjuksköterskor, ingenjörer, jurister, politiker och så vidare. Såväl internationellt som här i Sverige arbetar alla på sin fritid helt gratis med denna fråga. Då nya familjer ständigt drabbas så får vi hela tiden flera medlemmar.
Ett typiskt fall kan se ut så här: En familj söker för att deras nyfödda mår dåligt och verkar ha ont. På sjukhuset tas en röntgenbild. Denna visar en subdural blödning, en liten blödning under hårda hjärnhinnan. I röntgensvaret står det ”misstanke om icke-accidentellt våld”. Barnläkaren gör anmälan till polis och sociala myndigheter som kommer och tar barnet och syskonen till jourfosterhem. Föräldrarna förs till varsin arrest, där de lämnar samstämmiga uppgifter och talar om hur de tillbringat dagen tillsammans med sina barn. Båda nekar till brott. Polisutredning görs och visar inget. Social utredning görs och visar inget. Barnskyddsteamet på Astrid Lindgrens barnsjukhus (MIO) eller deras kollegor på andra orter skriver läkarintyg om skakvåld, vittnar i tingsrätt och förvaltningsrätt.
Ibland döms pappan till ett långt fängelsestraff på 3–5 år, men oftare ogillas åtalet. Förvaltningsrätten beslutar om omhändertagande av spädbarnet och syskonen enligt LVU, och de placeras för säkerhets skull i permanent fosterhem. Efter tre år görs numera ofta en vårdnadsöverflyttning till fosterföräldrarna, en tvångsadoption. Man ger föräldrarna det hårdaste straffet, att förlora sina barn, utan att de ens är dömda, med grund bara i läkares rättsintyg där det står ”typiskt skakvåld”, ”noggrann utredning gjord”.
Många av våra granskade fall är prematurer, för tidigt födda, eller har extremt låga D-vitaminvärden, vilket är anmärkningsvärt. Vi kanske ännu inte vet allt om dessa barns sjuklighet? Sjukdomarna misstolkas till att föräldrarna åstadkommit detta. Dessa barn är inte en skrikig grupp som är enerverande för föräldrarna, tvärtom, de vårdas mycket ömt. De är sannolikt skörare än vad läkare trott. Många har fötts i riskförlossningar.
Barnskyddsteamens läkare hävdar att noggrann utredning är gjord. De hävdar också att de är uppdaterade med senaste forskningen. Man finner inte detta i det 20-tal fall vi har granskat. Diagnosen sätts på första röntgenbilden och rättsintyg skrivs inom 1–2 dygn, och därefter avstannar nästan all utredning. Enligt definition från amerikanska barnläkarförbundet 2009 har ögonbottenblödningar utgått ur diagnosen shaken baby och ersatts med nackskador. Följde man detta i Sverige skulle ingen förälder ha dömts för skakvåld. Nackskadorna finns inte hos våra fall. De som skulle anses oskyldiga i USA sätts alltså i fängelse i Sverige.
En annan grupp av nyfödda har sprickor i revben. Inga benbitar ligger ur läge utan allt ligger fint på plats med spricka i. Inga svullnader i mjukdelarna omkring, inga blåmärken och inga inre skador. Detta kan bero på benskörhet och sprickorna uppstår vid vanlig hantering av sköra nyfödda. Mycket forskning görs utomlands. I Wales har intensivvårdsläkaren Wei i en studie av 27 nyfödda funnit att innan de ens lämnar nyföddhetsavdelningen har de sammanlagt 71 frakturer. Väldigt ofta multipla revbensfrakturer, ibland 12–14 stycken. Hade de uppkommit genom yttre våld på normalt skelett skulle barnet varit dött av de inre skadorna i mjukdelar, och benbitarna skulle vara ur läge.
MIO-gruppens läkare mäter inte D-vitamin hos nyfödda eller mödrarna fast det är enkla blodprover att ta. Vi har i efterhand tagit D-vitamin på barnen via torkat blod som finns sparat i PKU-registret. Från mödrarna har det gått att använda sparade serumprov sedan graviditeten. Barnet får 60 procent av mammans värde. Det har visat sig finnas svår D-vitaminbrist, som vid engelska sjukan, rakit, på många av dem. Detta har stämt med fynden på röntgen när benexperter utomlands fått granska bilderna. Många studier utomlands har visat att för tidigt födda har risk för benbrott upp till 9 månader efter förlossningen, de definieras som födda före vecka 37. Man vet inte exakt orsaken till detta.
Föräldrarna i våra fall håller ihop, bor ihop, kämpar ihop för att få tillbaka sina barn. Detta gör man inte om den ena parten är våldsam. Föräldrarna mår jättedåligt av rättsövergreppet, som ofta splittrar släkten och ligger som en tung börda över föräldrarna dygnet runt. Våra föräldrar var när de kom in för att söka vård för sitt spädbarn helt normala, inget missbruk, inga våldstendenser, ingen psykos. Därför kan alla spädbarnsföräldrar drabbas av denna feldiagnos.
Vi vill ha en stärkt rättsprocess för spädbarnsföräldrar. Låt SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) granska diagnosen skakvåld med en opartisk kommission. Kräv att även denna diagnos ska baseras på forskning och evidens.
Vi uppmanar rättsväsendet och sociala myndigheter till kritiskt tänkande, inte bara döma efter ett osäkert rättsintyg.
