Regeringen presenterade i måndags sin proposition för ny lagstiftning rörande företagsbot, det vill säga de böter ett företag kan åläggas att betala när brott har begåtts inom ramen för dess verksamhet. Enligt förslaget kommer företag från den 1 januari 2020 att riskera väsentligt högre böter – för ”större företag” upp till 500 miljoner kronor. ”Större företag” inkluderar alla börsnoterade företag, samt företag som uppfyller minst två av följande villkor: mer än 50 anställda, en balansomslutning om mer än 40 miljoner kronor och en netto­omsättning om mer än 80 miljoner kronor. Det finns med andra ord många svenska företag som kommer att omfattas av de nya reglerna.

I dag är det högsta beloppet för en företagsbot 10 miljoner kronor. Utredningen föreslog en höjning till 100 miljoner kronor, men regeringen har gått på Åklagarmyndighetens linje och föreslagit en höjning till 500 miljoner kronor.

Ingen fysisk person behöver lagföras för brottet, eller ens identifieras, för att ett företag ska åläggas att betala företagsbot. Åklagarna ges utökad makt att utfärda företagsbot om upp till 3 miljoner kronor genom strafföre­läggande, det vill säga utan rättegång. Det innebär att i många fall kommer ingen domstol att ta ställning till bevisningen, eller ens om något brott faktiskt har begåtts.

Åklagarna ges utökad makt att utfärda företagsbot om upp till 3 miljoner kronor genom strafföreläggande, det vill säga utan rättegång. Det innebär att i många fall kommer ingen domstol att ta ställning till bevisningen, eller ens om något brott faktiskt har begåtts.

De brott som typiskt sett aktualiserar företagsbot inkluderar givande av muta, miljöbrott, arbetsmiljöbrott, skattebrott och bokföringsbrott. Berörda företag kan få företagsboten nedsatt genom att visa att man har vidtagit förebyggande och avhjälpande åtgärder, eller genom att själva anmäla det brottsliga agerandet till åklagare.

OECD har under årens lopp gång på gång kritiserat Sverige för sin alltför låga företagsbot. OECD menar att den svenska företagsbotens nuvarande beloppsnivåer inte lever upp till de krav som ställs enligt OECD:s konvention om mutor vid internationella affärs­förbindelser och inte heller uppfyller sitt brottspreventiva syfte. OECD har även uttryckt oro för att svenska företag inte på ett effektivt sätt ställs till svars för mutor som betalas i andra länder. 

Det är rimligt att företag hålls ansvariga för brott som begås inom ramen för deras verksamhet och den nuvarande nivån av företagsboten är för låg för att ha någon reell brotts­förebyggande verkan, i synnerhet hos stora företag. Ett maxbelopp om 10 miljoner kronor är också långt under de bötesnivåer som tillämpas i andra länder när företag ska hållas ansvariga för brott begångna inom ramen för deras verksamhet. En höjning av företagsboten till maximalt 500 miljoner kronor kommer att bidra till ett ökat fokus på förebyggande åtgärder och, när skadan är skedd, avhjälpande av de negativa effekter som ofta uppstår till följd av brott.

En höjning av företagsboten är därmed i sig ett steg i rätt riktning, men väcker likväl oro vad gäller rättssäkerheten och vilka rättigheter ett företag har vid en utredning och talan om företagsbot.

Då ett företag enligt svensk rätt inte kan begå brott, anses företagsboten utgöra en så kallad ”särskild rättsverkan av brott”. Även om företagsboten inte är en brottspåföljd i egentlig mening, så är den en straffrättslig sanktion mot företag som kan jämställas med den påföljd som utdöms när en person befinns skyldig till brott.

En fysisk person som misstänks för brott har en lagstadgad rätt att i detalj bli underrättad om brottsmisstanken, att ta del av material i utredningen och att biträdas av försvarare. Ingen av dessa rättigheter finns reglerad i lag för företag som riskerar att åläggas företagsbot.

Företagens rättigheter vid utredning och talan om företagsbot framgår i stället av domstolspraxis och Åklagar­myndighetens interna riktlinjer. Många åklagare agerar i enlighet med dessa riktlinjer men, givet bristen på lagreglering, finns det inga garantier. I praktiken ligger rättssäkerheten för svenska företag därför i varje enskild åklagares händer.

Sannolikt accepterar många företag hellre ett strafföreläggande från en åklagare än att riskera en tidskrävande och offentlig domstolsprocess – oavsett kvaliteten på åklagarens utredning.

För att säkerställa att företag har möjlighet att tillvarata sin rätt är det nödvändigt att företagen ges lagstadgad rätt till full insyn i utredningsmaterialet för att bedöma om brott har begåtts, om det finns tillräckliga skäl för åtal och för att få kunskap om grunden för företagets ansvar. Detta är särskilt viktigt i de fall där ingen gärnings­person kommer att åtalas och bevisningen avseende brottet kanske inte kommer att prövas av domstol, utan det påstådda brottet endast har bedömts av åklagaren.

Då företagsboten är en straffrättslig sanktion och betydande bötesbelopp, upp till en halv miljard kronor kan komma att utdömas till företag, är det ytterst angeläget att förtydliga och stärka företagens rättsliga ställning i brottmål. De flesta företag saknar i dag egen straffrättslig expertis som aktivt kan ta tillvara företagets intressen i samband med en brottsutredning. Behovet av ett regelverk som tydliggör företagens rättigheter är därför än viktigare. Vi instämmer med Sveriges advokatsamfund, som i sitt remissvar till regeringen anmärkte att ett företags rättigheter vid brottmål bör motsvara de som tillkommer fysiska personer som misstänks för brott.

Vi inser att någon ändring av regelverket till företagens förmån inte kommer att kunna ske innan den 1 januari 2020, då de nya reglerna om företagsbot planeras träda i kraft. Vi uppmanar dock lagstiftaren att omgående se över regelverket för att garantera rättsäkerheten.

Företag måste få en lagreglerad rätt att:

• I detalj underrättas om brottsmisstanken och om grunden för företagets straffrättsliga ansvar.

• Biträdas av privat eller offentlig försvarare och åklagare måste vara skyldiga att informera dem om sådan rätt till biträde.

• Ta del av allt material i utredningen innan beslut fattas om företagsbot samt erbjudas möjlighet att lämna synpunkter och begära ytterligare utredning.

Vi uppmanar alla svenska företag att vara aktiva vid en eventuell brottsutredning och att göra en självständig prövning vid talan om företagsbot. Företagen bör också fortsätta med – och dokumentera – sitt förebyggande arbete och avhjälpa eventuella skador som uppkommit till följd av brott. En företagsbot kan efter årsskiftet bli en mycket dyr affär, som i värsta fall kan äventyra de anställdas jobb och företagets existens.