Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Rättsstaten riskeras om inte fler söker domarjobb”

Att jurister som är domar­utbildade tjänstgör i andra verksamheter är en bra merit och också till stor nytta för den offentliga förvaltningen och i näringslivet, skriver Gudrun Antemar.
Att jurister som är domar­utbildade tjänstgör i andra verksamheter är en bra merit och också till stor nytta för den offentliga förvaltningen och i näringslivet, skriver Gudrun Antemar. Foto: TT

Då det är vanligt med få sökande till utlysta domartjänster finns risken att kraven måste sänkas. Vi föreslår därför att kvalificerade och erfarna jurister med yrkesbakgrund utanför domstol ska få möjlighet att domarmeritera sig och att domarutbildningen för yngre jurister utökas, skriver regeringens utredare Gudrun Antemar.

Domstolarna är en av rättsstatens hörnstenar. Att domstolarnas arbete kännetecknas av trans­parens, hög kvalitet och kontinuitet är en förutsättning för en väl fungerande demokrati. Därför måste det vid varje tillfälle finnas ett tillräckligt antal kvalificerade domare som bär ansvaret för att mål och ärenden i alla domstolar i hela landet avgörs på ett sätt som svarar mot höga krav på oberoende, självständighet, rättslig kvalitet och effektivitet. Det handlar om tillgång till rättvisa för alla.

Vi har sett över rekryteringen av ordinarie domare i syfte att säkerställa att alla domstolar i hela landet även i framtiden kan rekrytera domare som tillhör de allra skickligaste och för yrket mest lämpade juristerna. Domaryrket är öppet för jurister som har avlagt juristexamen och är svenska medborgare. Det finns få formella krav och alla ordinarie domare rekryteras i ett öppet förfarande där Domarnämnden tar fram ett underlag och lämnar förslag inför regeringens utnämningar.

Omvärldsfaktorer och politiska beslut påverkar domstolarnas roll och domarnas uppgifter. Domarnas rättstillämpning utgår från Sveriges åtaganden enligt internationella konventioner och EU-rätt och gäller numera också rättsområden där beslut tidigare fattades av politiker, till exempel migrationsrätt och mark- och miljörätt.

Tjänster som lockar få och i några fall inga lämpliga sökande finns i olika domstolar och i hela landet.

Domaryrket har blivit mer komplext och domstolarna behöver skickliga jurister som har kunskaper inom olika rättsliga områden och olika erfarenheter från domstol, advokatverksamhet, offentliga myndigheter eller näringslivet. ­Rekryteringen av framtidens domare måste bygga på att domaryrket är ett attraktivt alternativ för jurister i olika skeden av karriären och med olika erfarenheter och kvalifikationer. Det borde vara lättare att växla mellan domaryrket och andra juristyrken.

Vår analys av Domarnämndens ärenden de senaste fem åren visar att det är vanligt med få sökande till utlysta domartjänster. År 2016 var det tre eller färre sökande per tjänst i 51 procent av de utnämningsärenden som behandlades av Domarnämnden. Tjänster som lockar få och i några fall inga lämpliga sökande finns i olika domstolar och i hela landet. Få sökande behöver inte innebära att kraven på skicklighet och lämplighet för uppdraget måste sänkas men få sökande innebär en risk för att kraven måste sänkas medan fler sökande och ökad konkurrens ger bättre förutsättningar för att kunna utnämna de skickligaste och för yrket lämpligaste till ordinarie domare.

Enligt svaren från de drygt 7.000 jurister som besvarat vår enkät är det relativt få som avstår från att söka på grund av att förfarandet är offentligt. Endast åtta procent av de jurister som hade avstått från att söka en ordinarie domaranställning hade avstått på grund av det öppna förfarandet och endast femton procent skulle bli mer positivt inställda till att söka om sekretess skulle införas i någon utsträckning.

Vår slutsats blir att antalet sökande till ordinarie domaranställningar måste öka. Även om de formella kraven för att söka en domartjänst är få så måste domare rekryteras bland jurister här i landet. Domaryrket behöver bli ett mer attraktivt och tillgängligt alternativ för jurister i olika skeden av karriären. De allra skickligaste och mest erfarna juristerna med olika yrkesbakgrunder bör liksom i dag utnämnas till ordinarie domare. Men det behövs mer än så. Domaryrket behöver göras mer tillgängligt för skickliga jurister i hela landet och med olika yrkesbakgrunder. Vi lägger fram två förslag.

  1. Kvalificerade och erfarna jurister med yrkesbakgrund utanför domstol ska få möjlighet att domarmeritera sig genom att tjänstgöra som adjungerat råd under ett år med början i överrätt och fortsättning i underrätt. Detta ska vara möjligt i hela landet.
  2. Den fyraåriga domarutbildningen för yngre jurister ska utökas. Jurister som genomför domarutbildningen bör kunna tjänstgöra vid domstolar i hela landet.

Domstolarna har kapacitet att utbilda fler. Jurister under domarutbildning är en viktig del i domstolarnas verksamhet i både överrätterna och underrätterna. Fler jurister med olika lång erfarenhet som arbetar tillsammans i domstolarna bidrar till attraktivitet.

Långsiktiga och stabila alternativ som ger fler jurister möjlighet att antingen domarmeritera sig som adjungerade råd eller genomföra den fyra­åriga domarutbildningen vid domstolar i hela landet bör ge betydligt bättre förutsättningar för rekrytering av skickliga domare till alla dom­stolar i hela landet. Att jurister som är domar­utbildade tjänstgör i andra verksamheter är en bra merit och också till stor nytta för den offentliga förvaltningen och i näringslivet. Regeringskansliet, riksdagen och JO är exempel på myndigheter som i sin verksamhet utgår från att det finns domarutbildade jurister att rekrytera.

Ett öppet och transparent rekryteringsförfarande bygger fortsatt förtroende för domstolarna och domarna. Vi har gjort en samlad bedömning som innebär att rekryteringsförfarandet bör fortsätta att vara helt öppet. Sekretess bör införas endast om det är nödvändigt för att öka antalet sökande och då utformas så snävt som möjligt. Om sekretess anses nödvändigt för att de skickligaste och mest lämpade juristerna ska kunna rekryteras som ordinarie domare föreslår vi en tidsbegränsad sekretess hos Domarnämnden som ska gälla under ansökningstiden och under en vecka från ansökningstidens utgång.

Efter ansökningstidens utgång får sökandena information om vilka som har sökt och kan välja om de vill återkalla sin ansökan. Den sökande som återkallar skyddas av fortsatt sekretess. Uppgifter om de sökande som väljer att stå kvar som sökande i ärendet blir offentliga och allmänheten får insyn i uppgifter om alla sökande som faktiskt bedöms av Domarnämnden.

Det är ett samhällsintresse att domaryrket är ett relevant alternativ för de skickligaste och för yrket mest lämpade juristerna i hela landet. Rekryteringen av framtidens domare handlar om att anställa de skickligaste juristerna som har erfarenhet inom olika rättsliga områden och från olika juristyrken både i och utanför domstol. Det ger regeringen möjligheter att utnämna ordinarie domare som ger den bredd och det djup i domstolarnas kompetens som behövs för att möta de nya utmaningar som samhällsutvecklingen inom olika områden kommer att innebära.

Bakgrund.Utredningen

- Den särskilda utredaren Gudrun Antemar har arbetat med Domarrekryteringsutredningen (direktiv Ju 2016:89) sedan den 1 november 2016.

- Betänkandet ”Rekrytering av framtidens domare” (SOU 2017:85) överlämnas till Morgan Johansson i dag 8 november.

- Till sin hjälp har utredaren haft en expertgrupp bestående av nio experter.

DN Debatt. 8 november 2017

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.