Skärpt säkerhet. Oberoende härdkylsystem ska ha installerats på svenska kärnkraftverk senast 2020, skriver Strålsäkerhetsmyndigheten.
Strålsäkerhetsmyndigetens uppdrag är att övervaka verksamheten vid de svenska kärnkraftverken så att den bedrivs strålsäkert. Det gör vi genom att ställa höga krav på verken inom en mängd områden. Genom vår kontinuerliga och systematiska tillsyn försäkrar vi oss om att kraven uppfylls.
Myndigheten har starka mandat att agera med sanktioner när vi ser att kraftbolagen inte uppfyller säkerhetskraven. Detta skedde så sent som i december 2012 då myndigheten tog beslut om särskilda villkor för drift för OKG AB.
Vi tillämpar principen om ständiga säkerhetsförbättringar, vilket innebär att vi höjer säkerhetskraven successivt och över tid. Vi gör relativt ofta smärre justeringar av säkerhetskraven, men vi har också vid flera tillfällen ställt omfattande nya krav som resulterat i stora förbättringar av kärnkraftverkens säkerhet. Historiskt har våra krav lett till säkerhetshöjande åtgärder som varit bland de mest omfattande som har införts på kärnkraftverk i världen. Så arbetar vi för att göra nu också och kommer att göra även i framtiden.
Ett ytterligare steg i vårt arbete med att öka säkerheten är att vi ställer krav på kraftbolagen att införa så kallad oberoende härdkylning. I dag skickar vi ut förutsättningarna för hur den oberoende härdkylningen ska konstrueras till kärnkraftsindustrin. Senast vid årsskiftet räknar vi sedan med att fatta ett beslut om oberoende härdkylning.
Beslutet innebär att kärnkraftsindustrin ska ha infört fullt utbyggda oberoende härdkylsystem senast 2020.
I korthet innebär kravet att ett robust system ska införas som klarar att föra in vatten i reaktortanken även om alla i dag installerade system för nödkylning och eltillförsel är utslagna. Genom att vatten förs in hindras reaktorhärden från att smälta, vilket också innebär en avsevärt mindre risk för ett stort radioaktivt utsläpp. Systemet ska kunna verka i minst 72 timmar. Tidsgränsen är satt för att man ska kunna få till stånd en kontrollerad hantering av ett olycksförlopp.
Införandet av den oberoende härdkylningen kommer att ske i två steg.
1. Kraftbolagen ska i ett första steg säkerställa att funktionen med oberoende härdkylning finns installerad och i drift i alla kärnkraftverk senast 2017. I detta skede är fokus på funktionen, vilket innebär att myndigheten under en period kan acceptera övergångslösningar. Sådana går relativt snabbt att införa och man uppnår en stor del av säkerhetshöjningen i närtid. Det kan exempelvis handla om mobila aggregat för elgenerering kopplade till mobila externa källor för vattenförsörjning.
2. Som andra steg kräver vi att stationära anläggningar för oberoende härdkylning ska vara installerade senast 2020. Anledningen till den längre införandetiden är att kraftbolagen behöver utforma, projektera, upphandla, bygga och ta anläggningen i drift, vilket tar ett antal år. Den stationära anläggningen innebär en robust fast installation som inkluderar elförsörjning och system för inpumpning av vatten samt en extern vattenkälla oberoende av dem som används i existerande nödkylsystem. Skillnaden mot övergångslösningen ligger främst i att en fast installation har en större robusthet mot yttre påverkan och att den aktiveras enklare.
Om ett kraftbolag avser att ta en kärnkraftsreaktor ur drift inom de närmaste åren efter 2020 skulle en stationär installation vara i drift endast några år. I sådana fall ska myndigheten, enligt kärntekniklagens och miljöbalkens krav på rimlighetsavvägning, överväga om reaktorn kan drivas med övergångslösningar till dess den tas ur drift permanent.
Sammantaget innebär det här att Strålsäkerhetsmyndigheten för första gången kopplar skärpta säkerhetskrav till beslut om nedläggning av enskilda reaktorer. Om kraftbolagen inte installerar stationära anläggningar för oberoende härdkylning kommer myndigheten att kräva att bolagen tar dessa reaktorer ur drift inom rimlig tid efter 2020.
