Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Reepalus förslag negativt för de idéburna företagen”

Det finns delar i utredningen som skulle kunna stärka den idéburna sektorn, men om man väger samman samtliga förslag riskerar utredningen att slå särskilt hårt mot den idéburna välfärden, oavsett område, skriver artikelförfattarna. På bilden: regeringens utredare Ilmar Reepalu.
Det finns delar i utredningen som skulle kunna stärka den idéburna sektorn, men om man väger samman samtliga förslag riskerar utredningen att slå särskilt hårt mot den idéburna välfärden, oavsett område, skriver artikelförfattarna. På bilden: regeringens utredare Ilmar Reepalu. Foto: Paul Hansen

Förslagen i Välfärdsutredningen påverkar även icke vinstdrivande, ideella företag negativt, helt i strid med regeringens uppdrag till utredaren. De skillnader som finns i drivkraft mellan vinstdrivande och idéburna företag har inte beaktats. Vi är allvarligt oroade, skriver sex representanter för den idéburna sektorn.

Sedan regeringens utredare Ilmar Reepalu i november presenterade det första betänkandet i den så kallade Välfärdsutredningen har kritiken i huvudsak fokuserat på den vinstbegränsning av insatt kapital som utredningen föreslår. Näringslivets organisationer, vissa fack och företrädare för de flesta politiska partier har kritiserat det som de anser vara kärnfrågan i Reepalus betänkande, alltså vinstfrågan. Låt oss klargöra att förslaget om vinstbegränsning även påverkar den idéburna sektorn negativt.

Våra medlemmars verksamhet bygger till stor del på ideella insatser från medlemmarna, något som inte syns i det insatta kapitalet. Vi menar dock att det finns en grundläggande skillnad i vinstbegränsning och vinstutdelning. Våra medlemmar är inte vinstutdelande och bör därför undantas från regleringen. Det verkar också som om få har bemödat sig om att läsa utredningen i dess helhet. Det finns delar som skulle kunna stärka den idéburna sektorn, till exempel på upphandlingsområdet, men om man väger samman samtliga förslag riskerar utredningen att slå särskilt hårt mot den idéburna välfärden, oavsett område.

Att stärka idéburen sektor är en central del av utredningens uppdrag och vi överlämnar den 17 februari en nyckel för den delen av arbetet; hur idéburen sektor kan särskiljas i offentlig statistik och därmed skapa möjligheter för ett ändamålsenligt regelverk för denna sektor.

Som företrädare för den idéburna välfärden är vi allvarligt oroade då vi ser att förslagen får långtgående konsekvenser där resultatet kan bli det motsatta mot det önskade. Idéburen välfärd får då svårt att finnas kvar och Sverige kommer i stället att stå med ett monopol i form av det offentliga och ett oligopol bestående av några få stora privata koncerner som sörjer för medborgarnas välfärd. Detta står helt i strid med både regeringens uppdrag till utredningen och medborgarnas önskan om fortsatt valfrihet, samtidigt som man vill att pengarna ska gå till det de är avsedda för, en bra välfärd (SOM-undersökningen 2014).

Utredningen föreslår att planerade ändringar i exempelvis huvudmäns styrelse i god tid ska anmälas till tillsynsmyndigheten för godkännande. Det innebär, i samma exempel, att innan föreslagna ledamöter till kyrkorådet eller den förälder som vill sitta i styrelsen för sina barns föräldrakooperativ kan väljas av sina medlemmar ska de godkännas av kommunens tjänstemän. En sådan tågordning är ett stort och allvarligt ingrepp i människors rätt att själva utse sina företrädare, en rätt som är både grundlagsfäst och ett fundament i vår demokrati.

Vidare föreslår utredningen att tillsynsmyndigheter ska ges en omfattande rätt att årligen granska och pröva den som bedriver skattefinansierad välfärd. Granskningen ska ske utifrån en mängd olika krav, där endast en bråkdel av dessa krav ställs på det offentliga som utför samma uppdrag. Myndigheterna ska ha rätt att ta ut avgifter för sin granskning. Detta medför en omfattande byråkrati vilket innebär att de idéburna verksamheterna inom exempelvis Famna, Idéburna Skolors Riksförbund och FSO eller andra nykooperativa verksamheter måste använda skattemedel till administration och till avgifter i stället för att de går till patienter, social verksamhet eller barnen. Vi välkomnar transparens och säkerställande av kvalitet, men belasta inte idéburna organisationer vars ändamål är samhällsnytta med mer byråkrati och kostnader!

Den 17 februari överlämnas en rapport till Välfärdsutredningen där Famna har låtit en meriterad forskare på Handelshögskolan i Stockholm ta fram den modell som behövs för att göra avgränsningen mellan idéburna och vinstdrivande verksamheter. Med denna kunskap är det nu fullt möjligt att utforma regelverk och styrning som är gynnsamma i stället för hämmande för idéburen sektor. Om få verkar ha bemödat sig att läsa utredningen i sin helhet tycks än färre ha läst direktiven: Att stärka idéburen sektor är en central del av utredningens uppdrag och vi överlämnar den 17 februari en nyckel för den delen av arbetet; hur idéburen sektor kan särskiljas i offentlig statistik och därmed skapa möjligheter för ett ändamålsenligt regelverk för denna sektor.

Vi menar sammanfattningsvis att utredningen inte har beaktat de skillnader som finns avseende drivkraft mellan vinstdrivande och idéburet. Inom flera europeiska länder finns en särskild lagstiftning för verksamheter (sociala företag) som definieras som samhällsnyttiga och som verkar icke-vinstsyftande. Gemensamt för alla dessa länder är att de har definierat vad som är socialt företagande och har därmed åtskilt detta från vinstmaximerande företag. Man har alltså beaktat de skillnader som råder mellan socialt, icke-vinstsyftande, företagande och traditionellt företagande. Vi anser det beklagligt att utredningen i princip endast fokuserar på begränsningen av vinstutdelning i aktiebolag och inte på något sätt undersöker möjligheten att skapa bättre förutsättningar för den idéburna sektorn och de sociala företag (exempelvis ideella och ekonomiska föreningar och stiftelser) som verkar där.

Sverige behöver en modern välfärd, som ger fortsatt rätt för medborgarna att få välja men som förenklar för den idéburna sektorn att verka, växa och utvecklas och som gynnar de aktörer som är intresserade av att återinvestera i sin verksamhet i stället för att fokusera på utdelning till externa ägare.

DN Debatt. 17 februari 2017
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.