Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Reformer verkningslösa om lärare inte får tid att planera”

Över hälften av de svarande anser att de saknar rimligt med tid att planera undervisningen, skriver artikelförfattarna.
Över hälften av de svarande anser att de saknar rimligt med tid att planera undervisningen, skriver artikelförfattarna. Foto: LOTTA HÄRDELIN

DN DEBATT 14/7. Planering av lektioner och samarbete mellan lärare är nyckeln till att påverka och förändra skolan eftersom det är här undervisningen produceras. Om vi vill att fler elever ska kunna mer och bättre, om vi vill stärka faktakunskaper och kritiskt tänkande så sker det genom lektionerna. Men våra resultat visar att få lärare har rätt möjligheter, skriver fyra forskare.

Skoldebatten rasar om sjunkande resultat, betyg, lärarbrist, kunskapskrav, ordning och mobiler. Frågan är om vi diskuterar rätt saker. Våra forskningsresultat tyder på att skolan är en koloss på lerfötter. Så länge inte lärare har bättre förutsättningar att planera och efterarbeta undervisningen så riskerar skolreformer att vara verkningslösa.

Förra året gav regeringen i uppdrag (ULF) till ett antal lärosäten att pröva olika modeller för samverkan mellan akademi och skola kring praktiknära forskning. I en inledande fas av projektet har vi undersökt hur skolan organiserar planering och efterarbete av lektioner. En förutsättning för praktiknära forskning är att undervisningen involveras och att modeller för samverkan förankras i lärares dagliga arbete.

I samarbete med SCB har vi genomfört en enkätundersökning som besvarats av 2.285 lärare i grundskolan och gymnasieskolan. I enkäten ställs bland annat frågor om förutsättningar för att planera och efterarbeta lektioner. Vi lyfter här tre centrala resultat med betydelse för skolpolitik och skolforskning.

Dagligen sitter tusentals lärare var för sig och planerar inför nästa vecka eller nästa dag. Detta är varken effektivt utnyttjade av lärares kompetens eller i längden utvecklande för den professionella kunskapen.

1.

Skolan inte optimalt organiserad för att stödja lärarna i deras kärnuppdrag

Vi vet från tidigare undersökningar att lärare upplever sin arbetsmiljö som problematisk. Våra data bekräftar denna bild. Utöver frågor om tid har vi även undersökt kvalitetsdrivande faktorer i relation till undervisning och därigenom upptäckt intressanta mönster.

Över hälften av de svarande anser att de saknar rimligt med tid att planera undervisningen och drygt sju av tio saknar rimligt med tid för efterarbete. Tre fjärde­delar arbetar utanför arbetstid flera gånger i veckan. Fyra av tio uppger att de inte ostört kan planera på sin arbetsplats. En av tio anger att de flera gånger under en vecka kan arbeta ostört.

Detta påverkar undervisningen. Hälften av lärarna hinner inte regelbundet reflektera över vilka metoder som passar bäst utifrån lektionens mål eller fundera över utfallet av en lektion och utifrån det förändra det som inte fungerar. Endast 14 procent har möjlighet till detta flera gånger i veckan.

Forskning visar att det är effektivt för hög måluppfyllelse att lärare har möjlighet att planera tillsammans. Undervisningen blir bättre när den bearbetas med andra som har kunskaper inom samma ämnesområden. Drygt 70 procent har aldrig eller endast sporadiskt tid avsatt för planering och efterarbete med sina kollegor. En fjärdedel har denna möjlighet en gång i veckan. Många skolor tycks inte organisera sin kärnverksamhet på sätt som ger lärarna goda förutsättningar att genomföra sitt arbete. När det saknas tid, när det är svårt att arbeta ostört och när det saknas organisation för kollegial samverkan blir det svårt att leva upp till målen.

2.

Skolor som stödjer lärarnas kollegiala samverkan gör skillnad

Denna bild stämmer inte på alla skolor. Genom att relatera ovanstående resultat mot hur mycket tid som avsatts för lärare att organiserat samverka runt planering och efterarbete har vi haft möjlighet att kontrollera om den faktorn ger utslag. Resultatet pekar på ett entydigt samband mellan organiserad samverkan och lärarnas nöjdhet med arbetsmiljö, arbetsledning och möjligheten att göra ett bra arbete. Det kan vara viktigt att påpeka att samverkan här avser lektioners ämnesinnehåll och utformning.

Bland de lärare som har mest organiserad tid för samverkan anser 56 procent att tiden för planering och efterarbete är rimlig, medan motsvarande andel inom den kategori som har minst organiserad samverkan är 34 procent. I skolor med mest organiserad tid upplevs också förstelärare och utvecklingspedagoger i betydligt större utsträckning som resurser för att utveckla undervisningen. I dessa skolor värderar även lärarna sina rektorers organisatoriska och pedagogiska stöd dubbelt så högt. De stora vinsterna kommer när det gäller undervisningens kärna. Lärare som har organiserad tid att samverka med sina kollegor upplever dubbelt så ofta att de regelbundet hinner reflektera över undervisningens former och utfall, jämfört med de lärare som inte har organiserad tid för samverkan.

3.

Praktiknära forskning behövs för att komma vidare

I undersökningen studeras även i vilken utsträckning lärare förändrar undervisningen genom att systematiskt följa upp elevresultat samt i vilken utsträckning de tillämpar vetenskapliga modeller. Över 80 procent anger att detta sker högst någon gång per termin. Men detta är komplexa frågor som är svåra att belysa med hjälp av en enskild enkät. Svaren behöver därför tolkas med försiktighet. Resultaten tyder dock på att skolor saknar organisation för systematisk återkoppling mellan planering, genomförande och utvärdering där undervisningen ställs i centrum.

Vetenskapligt grundade modeller tycks användas i begränsad omfattning. Bland de lärare som har mest organiserad tid för samverkan uppger 16 procent en sådan användning. Motsvarande för de som inte har organiserad tid är 5 procent. Skolornas digitala plattformar verkar inte i någon större utsträckning användas som forum för att utbyta erfarenheter eller analysera undervisning.

Sammantaget pekar resultaten på att organiserad samverkan är en nyckel­faktor, men att få lärare har möjlig­heten. Däremot räcker inte samverkan för att modeller och systematik med stöd i forskning eller beprövad erfarenhet ska tillämpas. Därför behövs praktiknära ämnesdidaktisk forskning för att utveckla effektiva former för lärare att arbeta tillsammans med lektionsuppgifter och uppföljning. Inte så att forskare ensamma har svaren. Arbetet behöver göras med lärare och det behöver stöd från skolledningen.

Det är märkligt att detta är så negligerat i samtalet om skolan. Inga reformer av skola och lärarutbildning, högre löner, utvecklingstjänster, kunskapskrav och så vidare kan antas få någon större effekt så länge lärare inte har bättre möjligheter att planera och efterarbeta sina lektioner. Dagligen sitter tusentals lärare var för sig och planerar inför nästa vecka eller nästa dag. Detta är varken effektivt utnyttjande av lärares kompetens eller i längden utvecklande för den professionella kunskapen. Planering och efterarbete är nyckeln till att påverka och förändra skolan eftersom det är här undervisningen produceras. Om vi vill att fler elever ska kunna mer och bättre, om vi vill stärka faktakunskaper och kritiskt tänkande, digitalisering eller vilken förändring som nu är önskvärd, så sker detta på och genom lektioner. Kvaliteten på lektionerna har betydelse för att eleverna skall kunna tillgodogöra sig den kunskap de har rätt till.

Fakta.Undersökningen

Undersökningen leds av Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (CSD), Karlstads universitet inom ramen för ULF-projektet.

Enkätstudien genomfördes av SCB våren 2018 och bestod av totalt 59 frågor. Syftet är att undersöka förutsättningar för en forskningsbaserad infrastruktur runt undervisning och lektions­planeringar. Populationen var lärare på kommunal och fristående grundskola och gymnasium. Urvalet bestod av 4 998 personer och det var totalt 2 285 personer som besvarade frågeblanketten (46 procent av urvalet). Resultat publiceras från och med hösten 2018.

 

DN Debatt.14 juli 2018

Debattartikel

 

Forskare vid Karlstads universitet:

”Reformer verkningslösa om lärare inte får tid att planera”

 

Läs fler artiklar på DN Debatt

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.