DN Debatt. ”Regeringen måste följa överenskommelsen med V”

Om vi ska låta vinstintresset styra välfärden eller inte är en av de senaste årens centrala frågor i svensk politik. Det är inte konstigt. Hur förskolan där vi varje morgon lämnar våra barn fungerar är något som väldigt många människor märker i sin vardag. Samma sak med skolan, äldreomsorgen, sjukvården och övriga delar av välfärden. Skillnaden blir stor om den svenska välfärdens utveckling styrs av aktörer vars syfte är att göra största möjliga vinst, jämfört med om den styrs med människors behov i centrum.

Den 8 november kommer välfärdsutredningen med sina förslag för att komma till rätta med vinstjakten. Utredningen ska enligt direktiven lämna förslag som säkerställer att offentliga medel används till just den verksamhet de är avsedda för och att eventuella överskott som huvudregel ska återföras till verksamheten. Bakgrunden är att vi i Vänsterpartiet drev vinster i välfärden som huvudfråga i valet 2014 och att vi efter valet krävde en överenskommelse om detta för att budgetförhandla med regeringen.

På senare tid har nya förhållanden framkommit som ytterligare stärker skälen att göra upp med vinstdriften. Att personaltätheten generellt är lägre hos de privata visste vi sedan tidigare. Till exempel har privata gymnasieskolor hela 15 procent lägre lärartäthet. En färsk rapport från Kommunal visar nu hur även lönerna påverkas. Undersköterskor i den privat drivna äldreomsorgen har hela 2 500 kronor mindre i genomsnittlig grundlön jämfört med sina kollegor i den kommunala. Skillnaden har ökat kraftigt under de senaste åren. Rapporten visar även att undersköterskorna i privat äldreomsorg har färre heltidstjänster och färre fasta anställningar.

För att komma till rätta med problemen räcker det inte med ingripanden vid rena haverier så som Moderaterna föreslår. Inte heller är det någon framkomlig väg att så som andra partier föreslår bygga upp en ständigt växande byråkrati med kvalitetsregler.

Sådana förhållanden drabbar naturligtvis den enskilda anställda. Men det innebär även problem för oss alla när vi behöver använda välfärden. Behovet av utbildad personal är en enorm utmaning de kommande åren. Då har vi inte råd med bolag som pressar ned löner och villkor och därigenom avskräcker människor från att utbilda sig till dessa viktiga yrken.

Även problemet med betygsinflation har nyligen uppmärksammats i och med SVT:s Uppdrag gransknings avslöjande om rektorer som pressar lärare att sätta högre betyg än vad som är korrekt. Föga förvånande är privat drivna skolor generösare än de kommunala när de rättar nationella prov och sätter även högre betyg utifrån samma resultat. Den myndighetsutövning som betygssättning innebär förvrids till en fråga om marknadsföring.

Vinstintresset påverkar därigenom hela skolväsendet, inte bara den enskilda vinstdrivna skolan. Samma sak gäller skolkonkurserna. Över 10 000 elever berördes direkt av JB-koncernens konkurs. Men konkursen påverkade även de andra skolor som snabbt behövde ställa om för att ta emot de elever vars skola inte längre fanns. På motsvarande sätt belastades hela förlossningsvården i Stockholm när privata BB Sophia inte längre ansågs tillräckligt lönsamt för ägarna och det hastigt stängdes. Bolaget hade en viss andel av länets förlossningsplatser och när de tvärt försvann uppstod naturligtvis problem i den övriga förlossningsvården.

På område efter område ser vi hur vinstintresset inte bara påverkar den enskilda verksamheten utan även påverkar välfärden som helhet. När lokaliseringen av vårdcentraler styrs av vinstintresse dras de till de områden där patienterna är billigast att behandla. Resultatet blir att vårdens resurser tas från de områden där behoven är stora och istället går till områdena med de friskaste medborgarna.

Vinstintressets påverkan på välfärden som helhet visar varför till exempel Moderaternas förslag inte fungerar. Det är glädjande att de nu medger vinstintressets problem, men föga förvånande vill de inte göra annat än marginella förändringar. De föreslår att insatser ska sättas in när problemet har gått så långt att en verksamhet har mycket grova missförhållanden. Det är inte bara otillräckligt eftersom det blundar för alla de problem som drabbar elever, patienter och äldre långt innan det är grova och uppenbara missförhållanden – till exempel en systematiskt lägre personaltäthet.

Moderaternas förslag missar även att välfärden som helhet påverkas. När vinstintresset gör att vården prioriterar att hjälpa friska istället för sjuka patienter så är det inget som över huvud taget berörs av Moderaternas förslag. Samma sak gäller skolor som riktar in sig på de elever som har mest stöd hemifrån istället för att ge alla elever samma chans oavsett bakgrund. Eftersom det i dessa fall inte behöver finnas något kvalitetsproblem för de brukare som använder den vinstdrivna verksamheten blir det inte motiverat med något ingripande så som Moderaterna föreslår det. Ändå blir resultatet en ojämlik välfärd där resurser snedfördelas. De personer som drabbas är då de som använder andra skolor, vårdcentraler eller motsvarande.

I sin egen eftervalsanalys lyfte Moderaterna fram att frågan om vinster i välfärden bidrog till att de förlorade valet. Det är i det ljuset man ska se att de nu söker en uppgörelse i frågan. Eftersom de helst skulle slippa debatten vore det ur deras perspektiv bra om frågan låstes fast i en urvattnad uppgörelse. Samma sak gäller Sverigedemokraterna som efter intensiv lobbying från bolagen nu omfamnar vinster i välfärden, samtidigt som de vet att deras egna väljare är emot det.

Men för att komma till rätta med problemen räcker det inte med ingripanden vid rena haverier så som Moderaterna föreslår. Inte heller är det någon framkomlig väg att så som andra partier föreslår bygga upp en ständigt växande byråkrati med kvalitetsregler. De som endast är ute efter vinst kommer alltid att försöka gå runt dessa vilket skapar behov av ytterligare nya regler. För att lösa problemen måste vinstjakten som drivkraft bort. Reglerna måste vara sådana att de aktörer som enbart är ute efter vinst istället väljer andra sektorer och lämnar välfärden åt de som är där för att göra en riktigt bra välfärd. Endast så kan vi få en välfärd att verkligen lita på.

Vi kommer att noga studera hur utredningens olika förslag sammantaget påverkar välfärden. Om det skulle visa sig att utredningens förslag inte uppfyller överenskommelsen är det överenskommelsen som gäller. Det lagförslag som regeringen ska lägga på riksdagens bord ska förhandlas med oss. Det ska se till att vinstjakten som incitament försvinner från välfärdssektorn och att skattemedel används till just den verksamhet de är avsedda för, så som slås fast i överenskommelsen. Att regeringen följer det är en förutsättning för vårt samarbete om budgeten. Vi utgår från att de lägger fram en proposition som följer överenskommelsen där vården, äldreomsorgen, skolan och de andra utpekade välfärdsområdena ingår. Vi ser fram emot att med ett massivt folkligt stöd i ryggen göra upp med vinstintresset och skapa en bättre välfärd.