Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-01-18 00:04

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/regeringen-maste-planera-for-fyrfaldigad-elanvandning/

DN Debatt

DN Debatt. ”Regeringen måste planera för fyrfaldigad elanvändning”

Sverige har mycket att vinna på att accelerera energi- och klimatomställningen för att bli ledande i utvecklingen av innovativa och konkurrenskraftiga tekniska lösningar, skriver artikelförfattarna. Bilden: park med solpaneler utanför Strängnäs.
Sverige har mycket att vinna på att accelerera energi- och klimatomställningen för att bli ledande i utvecklingen av innovativa och konkurrenskraftiga tekniska lösningar, skriver artikelförfattarna. Bilden: park med solpaneler utanför Strängnäs. Foto: Fredrik Sandberg/TT

DN DEBATT 14/1.

Fyra företrädare för energibranschen: Det är inte omöjligt att vi kommer att behöva omkring 500 TWh el år 2050, jämfört med dagens 140 TWh.

Allt fler industriprocesser, transporter och framställning av råvaror drivs av el. Men dagens prognoser tar inte höjd för den snabbt intensifierade elektrifieringen. Regeringens nya strategi för elektrifiering måste beakta nya trender och våga tänka stort. Det är inte osannolikt att elanvändningen fyrfaldigas till år 2050.

I takt med fallande priser på ny teknik och samhällets strävan att fasa ut fossil energi blir elektrifiering en alltmer attraktiv lösning. Sverige har mycket att vinna på att accelerera energi- och klimatomställningen för att bli ledande i utvecklingen av innovativa och konkurrenskraftiga tekniska lösningar. Det är därför välkommet att regeringen nyligen sjösatt arbetet med en nationell strategi för elektrifiering.

I regeringens viktiga arbete är det centralt att ta höjd för ett rejält ökat behov av el kommande år. Redan nu tar samhället stora kliv framåt mot fossilfrihet.

Som ett exempel meddelade LKAB nyligen att de tar sikte på fossilfrihet och aviserar satsningar om hela 400 miljarder över en 20-årsperiod. Här är just mer el den stora möjliggöraren, där bedömningen är att 55 TWh el per år kommer att behövas. Det är mer än den svenska kärnkraften producerade år 2019 och nästan dubbelt så mycket som den svenska vindkraftsproduktionen.

LKAB är inte ensamma. Hybrit som ska producera grönt stål bedöms behöva lika mycket el som hela Luleälven producerar, cirka 15 TWh per år. Och batterifabriken Northvolt i Skellefteå behöver snart lika mycket el som 100.000 villor förbrukar på ett år. Lägg därtill fler serverhallar, fossilfri cement, fossilfri plast och bränslen till flyg- och sjöfart baserade på el.

Allt tyder på att vi snart kommer att få se fler initiativ som markerar det stora skiftet mot ökad elanvändning.

Tänk om ett antal år när ...

Sjöfarten tankar e-metanol producerad av överskottsel från sol- och vindkraft i Sverige.

Flyget, tunga fordon och industrin har gått över till fossilfri vätgas fullt ut och vätgashubbar har bildats.

Elektrifierade färjor och fartyg laddas i digitaliserade och helautomatiserade hamnar med fullt utvecklade elhubbar.

Kemiindustrin vill ha förnybar råvara, i stället för fossila produkter.

Datacenter i Sverige servar Europas självkörande bilar med elkrävande beräkningar och är en nod för AI-analys.

Lyfter vi blicken och beaktar ovan nämnda områden är omkring 500 TWh elanvändning år 2050 ett möjligt utfall, att jämföra med dagens 140 TWh. Vi talar då om ett fyrfaldigande av elanvändningen de kommande 30 åren.

Utan tvekan behöver den fossilfria elproduktionen växlas upp och leverera mer. Lyfter vi blicken och beaktar ovan nämnda områden är omkring 500 TWh elanvändning år 2050 ett möjligt utfall, att jämföra med dagens 140 TWh. Vi talar då om ett fyrfaldigande av elanvändningen de kommande 30 åren.

Omställningen görs så klart inte i en handvändning. För att åstadkomma förändring är det centralt att regeringen redan nu överblickar och kartlägger såväl möjligheter som potentiella hinder och styr mot en hållbar energi­produktion och energianvändning.

● En hörnsten för arbetet med elektrifieringsstrategin är utbyggnaden av fossilfri el och ett starkt elnät. Det svenska elnätet klarar i dag knappt dagens elproduktion och på flera håll slår vi i kapacitetstaket. Ändras inte detta är vi oundvikligt fossilbränsle­beroende. Lyckas vi å andra sidan hantera nätutmaningen i tid finns en enorm möjlighet för Sverige att bidra till omställningen både här och i våra grannländer genom elexport.

● En annan möjlighet för elsystemet är den fortsatt snabba kostnads­reduktionen på energilager. Det är en utveckling som helt förändrar spel­planen. Tillsammans med vätgas bidrar batterier med stor systemnytta, där batteriet hanterar effekttoppar medan vätgasen fungerar som energilager.

● En tredje aspekt, som borde dominera debatten och som är minst lika viktig att beakta i arbetet med elektrifieringsstrategin, är att överskottet och tillgången till förnybar el, till kostnad nära noll, skapar förutsättningar för nya affärsmodeller.

Det handlar inte längre om att stänga en reaktor här eller om att bygga en sol- ­eller vindkraftspark där. Det handlar om att bygga ett hållbart samhälle och se möjligheterna som en ny elektrifierad hållbar ekonomi kan ge oss.

Det är tydligt att förändringen vi befinner oss i angår näringspolitiken lika mycket som energipolitiken. Det handlar inte längre om att stänga en reaktor här eller om att bygga en sol- ­eller vindkraftspark där. Det handlar om att bygga ett hållbart samhälle och se möjligheterna som en ny elektrifierad hållbar ekonomi kan ge oss.

För politiken finns stora skäl att skapa förutsättningar för att realisera elektrifieringen inom alla nämnda områden.

I den kommande elektrifierings­strategin behöver regeringen därför:

1 Våga vara visionär: Sätt ett expansivt mål för elförsörjningen, med sikte på en total utfasning av fossila bränslen och uppdra åt myndigheter och affärsverk att ta höjd för att elsystemet kan växa med 300 TWh på 30 år.

2 Agera snabbt och kraftfullt: Vidta snabba åtgärder för att eliminera elnätets kapacitetsbrist och hinder för ny hållbar elproduktion, exempelvis långa tillståndsprocesser.

Svaret på de utmaningar samhället står inför är inte att bromsa utbyggnaden av hållbar elproduktion och nya tekniska lösningar – utan att tillvarata de möjligheter som den snabba utvecklingen erbjuder.

3 Säkerställ flexibilitet och robusthet: Skapa incitament och förutsättningar för att tillkommande och befintlig elanvändning blir smart och flexibel, och säkerställ att de stödtjänster som framtidens elsystem behöver utvecklas.

4 Var tydliga med att det handlar om jobb och konkurrenskraft: Analysera och ta tillvara de samlade näringspolitiska möjligheter som ett expansivt mål för elektrifieringen skapar.

Det svenska elsystemet har varit en viktig byggsten för välfärden. Nu är det dags att ta nästa steg och våga tänka visionärt. Vi är mitt i en förändring som går snabbare än de flesta förstår och tar vi inte tillvara de möjligheter som elektrifiering innebär, missar vi både klimatomställning och konkurrenskraft.

Vi hoppas att regeringens elektrifieringsstrategi ger förutsättningar för framtidens lösningar att ta plats. Svaret på de utmaningar samhället står inför är inte att bromsa utbyggnaden av hållbar elproduktion och nya tekniska lösningar – utan att tillvarata de möjligheter som den snabba utvecklingen erbjuder.

Ämnen i artikeln

Vindkraft
Kärnkraft
Klimatet
Elnätet
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt