Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Regeringen vill snabba på arbetet med öppna data”

Offentlig sektor ska vara en självklar del av det datadrivna samhället och producerar dagligen stora mängder data. Det handlar om data som rör bland annat geografi, meterologi, ekonomi, trafik, turism, skog, lantbruk och vetenskap som kommer från till exempel register, sensorer eller rapporter, skriver Ardalan Shekarabi.
Offentlig sektor ska vara en självklar del av det datadrivna samhället och producerar dagligen stora mängder data. Det handlar om data som rör bland annat geografi, meterologi, ekonomi, trafik, turism, skog, lantbruk och vetenskap som kommer från till exempel register, sensorer eller rapporter, skriver Ardalan Shekarabi. Foto: Anders Wiklund TT

Sverige har halkat efter i arbetet med öppna data – offentligt producerad data som fritt kan användas för effektivisering och nya tjänster. Regeringen snabbar nu på arbetet med en rad insatser. Öppna data hjälper offentlig sektor och ger svenska företag möjligheter att skapa innovativa tjänster, skriver civilminister Ardalan Shekarabi (S).

Digitaliseringen av samhället går rasande fort och data beskrivs ibland som informationssamhällets viktigaste råvara. Produktionen av data ökar explosionsartat samtidigt som kostnaden för att producera, förmedla och lagra den minskar dramatiskt. Det innebär till exempel att 90 procent av den data som finns i dag har skapats de senaste två åren och mer data kommer att skapas år 2017 än vad som skapats under de senaste tusen åren av vår mänskliga civilisation. Vi producerar i dag data i en sådan mängd att vår tid kommit att kallas för det datadrivna samhället. Det är också tillgången till data som har drivit fram de digitala tjänster som vi har vant oss att använda i våra smarta telefoner. Det kallas för datadriven innovation.

Offentlig sektor ska vara en självklar del av det datadrivna samhället och producerar dagligen stora mängder data. Det handlar om data som rör bland annat geografi, meterologi, ekonomi, trafik, turism, skog, lantbruk och vetenskap som kommer från till exempel register, sensorer eller rapporter. I merparten av dessa data finns innehåll som har både ekonomiska och samhällsnyttiga värden för människor och företag, om de skulle användas. Problemet är att uppgifterna i dag inte tas tillvara och vidareutnyttjas på rätt sätt och av rätt aktör. Genom att ha identifierat problemet är vi också skyldiga att agera.

Till exempel visar kartläggningar som Lantmäteriet gjort att det inom skogsnäringen skulle kunna skapas nya jobb och att jordbruket skulle kunna spara väsentliga mängder fosfor och om alla aktörer haft samma kartunderlag.

En undersökning från EU visar att 1 500 människor skulle kunna räddas från att dö i trafiken, 630 miljoner timmar skulle kunna sparas i mindre bilköer, 25 000 jobb skapas och att drygt 17 miljarder euro skulle kunna sparas om offentliga data publiceras som öppna data inom EU-området. Det är inte försvarbart att vi fortsätter med detta slöseri som både leder till minskad konkurrenskraft och ineffektivt nyttjade av statens resurser.

Flera mätningar pekar på att Sverige har halkat efter vad gäller tillgängliggörandet och vidareutnyttjandet av öppna data. Inom EU betraktas vi inte längre som en av de ledande länderna inom öppna data och Riksrevisionen pekar på att det finns en hittills outnyttjad samhällsekonomisk potential i öppna data. Så kan vi inte ha det längre. Sverige ska vara ledande i digitaliseringsfrågor eftersom det har en direkt inverkan på jobben och ekonomin i vårt land.

Därför kartlägger och snabbar regeringen nu på arbetet med öppna data, grunddata och datadriven innovation som ett led i processen att öka takten i digitaliseringen av den offentliga sektorn. Men offentlig sektor kan inte göra detta helt på egen hand. Genom öppen och datadriven innovation kan allt fler bidra till morgondagens digitala välfärdssamhälle. Ökat vidareutnyttjande av öppna data bidrar till ökad tillväxt, delaktighet och effektivitet. Genom ett antal insatser förbättrar vi nu möjligheterna att förädla den samhällsgemensamma resurs som offentliga data utgör.

  1. Öka tillgängliggörandet av öppna data. I dagsläget finns stora mängder data som kan tillgängliggöras och matchas med rätt användare. För att snabba på tillgängliggörandet får Statskontoret i uppdrag att kartlägga hinder för vidareutnyttjandet av öppna data. Uppdraget kompletterar det uppdrag som Riksarkivet har fått att främja statliga myndigheters arbete med att tillgängliggöra data för vidareutnyttjande. Genom dessa uppdrag sänker vi trösklarna för myndigheter att publicera och för enskilda att hitta öppna data. Till exempel visar kartläggningar som Lantmäteriet gjort att det inom skogsnäringen skulle kunna skapas nya jobb och att jordbruket skulle kunna spara väsentliga mängder fosfor och om alla aktörer haft samma kartunderlag.
  2. Öka vidareutnyttjande av öppna data. Nyttan med öppna data uppstår först när någon kan och vill använda den. Tillväxtverket får därför i uppdrag att främja öppen och datadriven innovation, vilket i sin tur ska öka vidareutnyttjandet av öppna data. Uppdraget innefattar bland annat att utveckla en plattform för utmaningsdriven innovation som offentliga aktörer kan använda sig av för att lösa problem utan att specificera hur problemet ska lösas. Det offentliga sitter inte alltid på de bästa idéerna om hur en utmaning ska lösas och behöver därför ta hjälp av akademi och näringsliv.
  3. Gör grunddata till basen i den datadrivna förvaltningen. Det finns stora effektivitetsvinster med att ha en nationell digital infrastruktur. En sådan underlättar för myndigheter, kommuner och landsting att fokusera på sin kärnverksamhet. I budgetpropositionen för 2017 beslutade regeringen att vissa nationella digitala tjänster och utbyte av grunddata mellan statliga myndigheter ska finansieras centralt. Regeringen har nu gett Ekonomistyrningsverket i uppdrag att den 31 maj lämna förslag till en finanseringsmodell för avgiftsfritt informationsutbyte av grunddata mellan myndigheter och kommuner och landsting. Folkbokföringsuppgifter är ett exempel på grunddata som nu kan delas fritt mellan myndigheter, vilket kan förmodas minska kostnaderna för fakturering och dubbellagring.
  4. Främja datadriven innovation. Regeringen måste kunna säkerställa att myndigheterna har de digitala förmågor som krävs för att driva utvecklingen med digitaliseringen av verksamheten framåt. För att kunna uppnå detta är vi såklart beredda att bil granskade. Regeringen ger därför OECD i uppdrag att göra en översyn och komma med förslag på hur Sverige kan öka takten i utnyttjandet av data i offentlig sektor.

Med dessa steg sänker vi trösklarna för de som vill publicera öppna data samtidigt som vi gör det enklare för de som vill vidareutnyttja densamma. Det är viktiga satsningar för att snabba på digitaliseringen av det offentliga Sverige och öka vår innovationsförmåga. Allt eftersom den offentliga verksamheten blir en integrerad del av det datadrivna samhället bör vi gemensamt bygga en kultur där privata och offentliga sektor samverkar kring produktion och användning av data. Det handlar om att tillsammans skapa samhällsnytta.

Svenska företag har utmärkta möjligheter att skapa innovativa tjänster i det framväxande datadrivna samhället. Här kan framtida exportframgångar gömma sig. Där det finns samhällnytta att hämta ska det offentliga finnas med som en aktiv samverkanspartner och testbädd. Det är dags att myndigheterna trycker på gaspedalen och öppnar upp för mer öppen och datadriven innovation i samverkan med akademi och näringsliv. Ett smartare Sverige byggs inte av sig självt utan av vilja och samverkan. Det var ett recept som byggde Sverige starkt under 1900-talet. Nu uppdaterar vi framgångsreceptet, anpassat för den digitala epok vi lever i, och bygger Sverige ännu starkare.

Bakgrund. Öppna data

Öppna data är information från offentliga organisationer som finns tillgänglig för vem som helst att använda, återanvända och distribuera utan andra villkor än källangivelse och vidarelicensiering.

Det kan röra sig om allt från historiska data om väder och klimat, kommunens budget till tidtabeller för kollektivtrafiken.

Öppna data gör det möjligt att skapa nya innovativa lösningar och kan också förbättra insynen i offentliga verksamheter.

DN Debatt. 15 maj 2017

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.