Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-05-30 01:09

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/regeringens-krispolitik-maste-rymmas-i-klimatramverket/

DN Debatt

DN Debatt. ”Regeringens krispolitik måste rymmas i klimatramverket”

Det är möjligt att infrastrukturministern har rätt när han uppger att Sverige inte behöver ställa några klimatkrav på de omfattande garantier som nu erbjuds flygbolagen. Men uttalandet förvånar, skriver artikelförfattarna.
Det är möjligt att infrastrukturministern har rätt när han uppger att Sverige inte behöver ställa några klimatkrav på de omfattande garantier som nu erbjuds flygbolagen. Men uttalandet förvånar, skriver artikelförfattarna. Foto: Johan Nilsson/TT

DN DEBATT 13/5.

Klimatpolitiska rådet: Vi kommer att granska om återhämtningspolitiken är förenlig med Sveriges klimatmål.

Idén med det av riksdagen beslutade klimatpolitiska ramverket är att klimatomställningen inte ska vara beroende av den ekonomiska eller politiska konjunkturen. 

Vi kommer alla att minnas covid-19-pandemin. Det kommer att finnas ett före och ett efter. Vi kommer att berätta för våra barn och barnbarn om år 2020, hur vi drabbades och hur Sverige och världen agerade.

Den samtidigt pågående klimatkrisen är annorlunda, även om den riskerar att vålla ännu mycket svårare skador på vårt samhälle och välfärd. Vi kommer inte att minnas exakt när den började eller drabbade oss. Våra barn och barnbarn kommer ändå att fråga oss: Vad gjorde ni för att hejda klimatkrisen?

En akut kris mobiliserar handling – frågan är: vilken handling? Hittills har fokus med rätta legat på att möta de akuta effekterna, främst att rädda liv, skydda hälsa och trygga människors försörjning. Allteftersom perspektivet förskjuts till återhämtning blir frågan alltmer: Hur kan de enorma resurser som nu omsätts underlätta en lång­siktigt hållbar ekonomisk utveckling och en fossilfri framtid?

Återhämtningspolitiken får inte bli en konserverande kraft utan stimulera önskvärd strukturomvandling.

Det finns likheter med sommaren 2009. Mitt under brinnande finanskris och inför FN:s stora klimatkonferens i Köpenhamn övertog Sverige ordförandeskapet i EU. Också då fanns ambitioner om att knyta ihop klimat- och finans­krisen och återstarta Europas ekonomier i en mer hållbar riktning. Det visade sig dock svårt att mobilisera just till den gemensamma handling som de ständiga, men smygande klimatförändringarna krävde. Finanskrisen blev därför bara ett hack i utsläppskurvan – när ekonomin tog fart ökade utsläppen igen.

En ny rapport från internationella energiorganet IEA visar att dagens kris är mer dramatisk och att energianvändningen i år beräknas falla sju gånger mer än något år under finanskrisen. Framför allt minskar fossil­baserad energi kraftigt medan förnybar energi fortsätter att öka. Detta visar på kraften i den energiomställning som vi är mitt inne i och att förutsättningarna nu är bättre för en stark ekonomi utan ökande utsläpp.

I dag finns också en större ambition och beredskap från alla samhälls­aktörer att bidra till omställningen till ett fossilfritt samhälle, inte minst i näringslivet. Idéer om hållbar konkurrenskraft och affärer har redan berörts på DN Debatt (Fossilfritt Sverige 24/4, Omstartskommissionen 28/4, Wijkman & Pamlin 4/5).

En skillnad som däremot inte lyfts fram är att klimatomställningen har en helt annan institutionell tyngd nu än tidigare genom det klimatpolitiska ramverk som trädde i kraft den 1 januari 2018. Idén med ramverket, som beslutats i bred enighet i Sveriges riksdag, är att klimatomställningen inte ska vara beroende av den ekonomiska eller politiska konjunkturen, utan präglas av långsiktighet och förutsägbarhet och därmed också skapa bästa möjliga förutsättningar för ekonomisk utveckling.

Det klimatpolitiska ramverket innehåller tre delar:

1 Den första utgörs av Sveriges klimatmål, framför allt det övergripande målet om noll nettoutsläpp av växthusgaser till år 2045 i linje med Parisavtalet. Detta mål upphävs inte av något virus och målet blir bara mer angeläget att uppnå om förbättrad folkhälsa kommer mer i centrum i ljuset av pandemin. Det återstår mindre än tre årtionden tills både Sverige och EU ska ha uppnått klimatneutralitet. Vi har inte råd att förlora ännu ett årtionde genom att åter tappa fart som efter finanskrisen.

2 Den andra delen utgörs av klimatlagen som säger att regeringens arbete ska utgå från just det långsiktiga, tidsatta utsläppsmål som riksdagen har fastställt. Regeringens arbete ska vidare bedrivas ”på ett sätt som ger förutsättningar för klimatpolitiska och budgetpolitiska mål att samverka med varandra”. Detta krav i svensk lag får särskilt tyngd nu när väldiga budgetmedel förbrukas under mycket kort tid. Regeringen har hittills fattat beslut om ökade utgifter på över omkring 190 miljarder kronor med anledning av covid-19, vilket motsvarar statens samlade kostnader för barnbidrag, föräldraförsäkring och studiestöd plus rättsväsendet och hela kulturbudgeten under ett helt år – eller minst två tredje­delar av den beräknade kostnaden för svensk snabbjärnväg för hela resten av århundradet.

Att satsningarna nu till stor del sker med lånade pengar understryker vikten av att de investeras på ett sätt som bidrar till långsiktig hållbarhet, nationellt och globalt. Ett exempel är flyget. Det är möjligt att infrastrukturministern har rätt när han till DN uppger (4/5) att Sverige, till skillnad från Frankrike, inte behöver ställa några klimatkrav på de omfattande garantier som nu erbjuds flygbolagen. Men uttalandet förvånar och det ställer i så fall krav på andra åtgärder för att inte politiken ska bidra till att konservera dagens fossilberoende transportsystem.

Även beslut som behöver tas snabbt bör vara väl underbyggda. Viktiga utgångspunkter för återhämtningspolitiken finns i regeringens klimatpolitiska handlingsplan och i de färdplaner för fossilfri konkurrenskraft som tagits fram inom initiativet Fossilfritt Sverige. Regeringen behöver starta genomförandet, i samverkan med berörda branscher – men tänka på att inte stödja det gamla så hårt att det utestänger det nya. Omställning innebär med nödvändighet att nya branscher och företag i viss mån kommer att ta över och ersätta de nuvarande, samtidigt som de befintliga förnyas. Återhämtningspolitiken får inte bli en konserverande kraft utan stimulera önskvärd strukturomvandling.

3 Den tredje delen av ramverket utgörs av det Klimatpolitiska rådet. Vårt uppdrag är att utvärdera hur regeringens samlade politik är förenlig med de klimatmål som regering och riksdag har beslutat. Vägen ut ur pandemin kommer att prägla den samlade politiken under lång tid framåt. Därför fokuserar vi årets analysarbete på återhämtningspolitiken efter krisen.

Vi avser att utvärdera det som görs – eller inte görs – för att bidra till regeringens och riksdagens beslutsunderlag för hur klimatomställningen kan stödja återhämtningspolitiken och återhämtningspolitiken bidra till klimatmålen. Rådets granskningar 2019 och 2020 har redan fastställt att med befintlig politik kommer målen inte att nås. Vi kan därför redan nu konstatera att det är helt nödvändigt att återhämtnings­politiken ska vara förenligt med Sveriges klimatmål.

Erfarenheterna av den ekonomiska krisen på 1990-talet ledde till att riksdagen – också då i bred enighet – beslutade om Sveriges nuvarande finanspolitiska ramverk. Tack vare att politiken höll fast vid och vårdade överenskommelsen stod Sverige starkare rustat att möta såväl finanskrisen som den nuvarande pandemin.

Tanken med det klimatpolitiska ramverket är egentligen densamma – att skapa långsiktighet och förhindra att en orimlig börda skjuts över på framtida generationer. Den nuvarande regeringen och dagens politikergeneration behöver med samma allvar hålla fast vid det klimatpolitiska ramverket. Då kan Sverige komma ur corona-krisen i en mer hållbar riktning, bidra till det internationella ledarskap som krävs och som land stå starkare rustat att möta den djupgående klimatkrisen.

Ämnen i artikeln

Klimatet
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt