Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-01-18 20:04

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/rekrytering-av-kriminella-ska-straffas-hardare/

DN Debatt

DN Debatt. ”Rekrytering av kriminella ska straffas hårdare”

Foto: Jonas Ekströmer/TT

Vid årsskiftet trädde nya regler i kraft som skärper samhällets insatser mot gängvåldet. Inom kort tar regeringen initiativ till ny lagstiftning för att öka häktningsmöjligheterna för fler brott och för att den som ­rekryterar unga till kriminalitet ska få hårdare straff, skriver justitie­minister Morgan Johansson (S) och inrikesminister Mikael Damberg (S).

Ingen ska stå ensam inför samhällsproblemen. Oavsett om det handlar om revor i välfärden, en pension som inte räcker till eller ökade klassklyftor ska vi tackla utmaningarna tillsammans.

Brottsutvecklingen i Sverige är inte entydig. Å ena sidan har det dödliga våldet minskat över tid. Risken att bli dödad var större för 30 år sedan än vad den är i dag. Likaså har villa- och butiksinbrotten minskat kraftigt. Antalet ungdomar som misstänks och lagförs för brott har sjunkit.

Å andra sidan ser vi en tillväxt av de brott som kan kopplas till organiserad kriminalitet. Det gäller särskilt gängvåld i socialt utsatta områden. Det handlar exempelvis om skjutningar, sprängningar och rån.

Många av dessa brott begås av en ytterst liten grupp, men dessa personer besitter ett stort våldskapital och kan hålla hela stadsdelar i skräck. De tjänar sina pengar på narkotikahandel och hotar vanliga människor som försöker motverka dem.

Detta får inte fortsätta. Vår främsta prioritering är att rycka upp dessa gängstrukturer med rötterna. Vi kommer inte att ge oss förrän vi har nått dit. Målet är ett starkare samhälle där alla människor kan känna trygghet i vardagen och tilltro till framtiden, oavsett ekonomiska förutsättningar och var i landet man bor.

Detta arbete handlar om att ge rättsväsendet bättre förutsättningar att gripa och lagföra gärningsmännen och att sätta dem i fängelse längre tid än i dag. Just nu pågår polisens nationella kraftsamling ”Operation Rimfrost” med full styrka. Bara i Polisregion Syd har polisen under operationens första månad gripit ett 40-tal personer, hittat fem efterlysta och beslagtagit ett 20-tal vapen samt ett par kilo sprängmedel. Det är styrkebesked för svensk polis när allt fler gängkriminella blir gripna och inlåsta. Det försvagar gängen i flera led.

Men hela samhället måste kraftsamla för att bryta nyrekryteringen till gängen. Bakom varje person som blir gripen, dömd eller skjuten så står ofta 10-15 nya som kliver fram för att fylla luckan i ledet. Det vet polisen mycket väl. När vi besöker poliser i utsatta områden pekar de ofta på att det inte räcker med polisiära insatser, utan att också socialtjänst, fritidsverksamhet och skolan måste lyftas.

Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna ställer gärna upp på våra straffskärpningar, men så gott som aldrig på brottsförebyggande insatser. Det visade sig förra året när de i sitt budgetbeslut för 2019 strök alla riktade anslag till skola och socialtjänst i utsatta områden som vi föreslagit. I stället sänkte de skatten med över 20 miljarder kronor – pengar som hade kunnat göra stor nytta i brottsbekämpningen och välfärden.

Regeringen bekämpar såväl brotten som brottens orsaker. Vi prioriterar bygget av ett starkare samhälle med satsningar på trygghet och välfärd före stora skattesänkningar. Vi kommer att lägga nya förslag till förstärkningar av skola och socialtjänst i utsatta områden, och där vet vi att vi har en samsyn med Centerpartiet och Liberalerna.

Den bästa brottsförebyggande insatsen är att öka jämlikheten och minska klassklyftorna. När det gäller brottsbekämpningen genomförs den hittills största satsningen på polisen. Till 2024 ska myndigheten växa med ytterligare 10 000 anställda i hela landet. Polisen har i dag nästan 3 500 fler anställda jämfört med 2016. Antalet poliser är det högsta på åtta år.

Polismyndigheten har nu fler anställda än någonsin. Vi utbildar tre gånger så många poliser som alliansregeringen gjorde. Glädjande nog är det samtidigt allt färre poliser som lämnar yrket och fler som vill komma tillbaka.

Vi har skärpt straffen för bland annat grova våldsbrott, allvarliga narkotikabrott och grovt vapenbrott. Vi ger polisen nya verktyg att komma åt kriminella med bättre möjligheter till husrannsakningar, kamerabevakning och avlyssning.

Ökade häktningsmöjligheter och ökad polisiär effektivitet har lett till att anstalter och häkten fylls. Vi har så gott som full beläggning. Därför måste Kriminalvårdens kapacitet byggas ut. Det blir en stor uppgift under kommande år.

Sedan 2014 har justitiedepartementet lagt över 200 propositioner till riksdagen, men arbetet fortsätter. Nyligen gav vi fyra myndigheter i uppdrag att utforma ett nationellt avhopparprogram så att fler kan få hjälp att lämna kriminaliteten. I november tog vi initiativ till att alla kommuner ska ha ett lagstadgat ansvar att arbeta brottsförebyggande. Tidigare i höstas uppdrog regeringen åt Socialstyrelsen att föreslå hur så kallat mellantvång kan utformas, så att socialtjänsten får bättre möjligheter att ingripa mot ungdomar i riskzon också när deras föräldrar säger nej till insatser.

Vid årsskiftet träder dessutom ett antal nya regler i kraft:

• Det nya brottet blåljussabotage införs, med hårdare straff för den som angriper eller försvårar för polisen och andra utryckningsverksamheter.

• Straffet skärps för mord, med ökad användning av livstidsstraff.

• Polisen och övriga brottsbekämpande myndigheter får ökade möjligheter att bedriva kamerabevakning.

• Kriminalvården får i uppdrag att redovisa en plan för den långsiktiga platsutbyggnaden på anstalter och häkten.

I dag kan vi dessutom presentera några av de nya åtgärder som vidtas i början av 2020. Grunden för arbetet finns i det 34-punktsprogram mot gängkriminalitet som vi presenterade i höstas. Vi har redan levererat insatser på 15 av dessa punkter.

Regeringen kommer inom kort att ta initiativ på ytterligare fyra punkter i programmet. Det handlar om att åstadkomma ökade häktningsmöjligheter för fler av de brott som sker inom ramen för kriminella nätverk som rån och grov misshandel. Det handlar också om skärpta straff för den som rekryterar unga till kriminalitet, för den som överlåter narkotika och för brott som har kopplingar till kriminella uppgörelser.

Om de brottsbekämpande myndigheterna får de resurser och de verktyg de behöver, och om hela samhället mobiliseras i förebyggande insatser, kommer vi att vända utvecklingen. Det är vår fasta övertygelse. Samhället är alltid starkare än gängen.