Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-03-24 04:15

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/repliker/abortgransen-bor-sattas-da-det-manskliga-livet-borjar/

Repliker

”Abortgränsen bör sättas då det mänskliga livet börjar”

REPLIK DN DEBATT 28/2. Jag saknar i förslaget en diskussion om när det mänskliga livet börjar eller när fostret är moget för att kunna bli ett barn. Det är märkligt att ingen hjärnforskare, gynekolog eller barnläkare varit medlem i arbetsgruppen, som tagit fram förslaget, skriver Hugo Lagercrantz, professor emeritus vid Karolinska institutet.

Rätta artikel

Kjell Asplund med flera skriver att abortlagen bör ändras, då det finns risk för att livsdugliga foster aborteras. De argumenterar för att inte sänka den nuvarande gränsen för sen abort (21 veckor + 6 dagar). Efter den tidpunkten har fostret uppnått människovärde, vilket är sakrosankt. 

Argumentationen är närmast juridisk, medan jag saknar en neurofilosofisk diskussion. Det är märkligt att ingen hjärnforskare, gynekolog eller barnläkare varit medlem i arbetsgruppen, som tagit fram förslaget. Ingemar Engström är dock barnpsykiatriker och expert på medicinsk etik. 

Vad jag framförallt saknar är en diskussion om när det mänskliga livet börjar eller när fostret är moget för att kunna bli ett barn. Tidigare sattes abortgränsen till 28 veckor, därför att lungorna då är så omogna att det inte var möjligt att överleva. I och med introduktion av medicinsk behandling och alltmer avancerad respiratorvård kan foster som föds i vecka 22 överleva utanför livmodern. I och med utvecklingen av konstgjord livmoder, som hittills bara prövats på fårfoster kan gränsen sänkas ytterligare.

Om man skall behålla abortgränsen vid knappt 22 veckor, så måste man hitta andra skäl. Ett sådant är när det mänskliga livet börjar, eller när fostrets hjärna är så mogen att det kan bli medvetet om sin kropp, sig själv och omgivningen eller med andra ord när det blir besjälat.

Före ungefär 24 veckors graviditet kan inte fostret vara medvetet. Nerverna från sinnesorganen, med undantag av luktsinnet, väntar i hjärnans relästation – thalamus – på att nå hjärnbarken, där det anses att medvetandet huvudsakligen är lokaliserat. Utan den kan man inte varsebli varken hörsel-, synintryck eller smärta, även om man kan reagera reflexmässigt. 

Först efter cirka 24 veckor kan ett för tidigt fött barn ge viss kontakt med omgivningen. Det har då utvecklat ett jag och blivit en av oss, som den kände amerikanske hjärnforskaren Michael Gazzaniga uttryckt det. Han har varit med i Vita Husets bioetikkommitté (före Trumps tid) och argumenterar för att den nuvarande abortgränsen i USA vid 24 veckor bibehålls. 

Jag anser att man kan behålla vår nuvarande abortgräns vid knappt 22 veckor, för att ha en viss felmarginal.