Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-03-22 05:24

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/repliker/ambitiost-forslag-som-missar-manga-av-folkbibliotekens-behov/

Repliker

”Ambitiöst förslag som missar många av folkbibliotekens behov”

REPLIK DN DEBATT 7/3. I går presenterades förslaget till nationell biblioteksstrategi på DN Debatt av Erik Fichtelius. Det är ett ambitiöst förslag, som dessvärre missar många av folkbibliotekens behov och strategiska insatser. Detta kan Kulturrådet konstatera efter att ha fördelat 250 miljoner i stöd till landets folkbiblioteksverksamhet inom regeringssatsningen Stärkta bibliotek, skriver Staffan Forssell och Ulrika Stuart Hamilton, Statens kulturråd.

Rätta artikel

Att utveckla det svenska biblioteksväsendet är en viktig fråga för det demokratiska samhället och strategin lyfter bibliotekens stora betydelse. Till strategin har Kungliga biblioteket lagt fram sex reformförslag. Reformerna motsvarar den summa på 250 miljoner per år som under 2018–2020 kan sökas av kommunerna inom ramen för satsningen Stärkta bibliotek. Men de reformer som föreslås i strategin riktar sig inte till folkbiblioteksutveckling på lokal nivå och är inte sökbara för kommunala initiativ.

Kulturrådet har i dag ansvaret för satsningen Stärkta bibliotek och det första årets bidragsgivning har gett oss en bred och mångskiftande bild av folkbibliotekens behov. 94 procent av Sveriges kommuner sökte och fick bidrag inom Stärkta bibliotek under 2018. Den totala summan sökta medel var drygt 443 miljoner kronor, vilket visar på stora behov i kommunerna men också en stark utvecklingsvilja och idérikedom. Värdet av riktade bidrag till kommunerna är omdiskuterat, men styrkan med Stärkta bibliotek är att satsningen bygger på att det är folkbiblioteken själva som definierar nästa strategiska utvecklingssteg, utifrån lokala förutsättningar och behov.

I de många ansökningarna ser vi att folkbiblioteken förhåller sig till samhällsutmaningar, som exempelvis en åldrande befolkning och ökade skillnader i livsvillkor och hälsa mellan olika grupper. Vi ser hur folkbiblioteken spelar en viktig roll för social sammanhållning och har potential att vara en central aktör i lokalsamhället genom samarbeten med exempelvis äldreomsorg, studieförbund, föreningar, förskola, barnhälsovård och skola för att främja läsning, kunskapsförmedling och kultur. Ansökningarna visar att folkbiblioteken är beredda att ta sig an dessa utmaningar för att uppfylla målen i bibliotekslagen, men att en och samma lösning inte är möjlig och att just mångfalden och variationsrikedomen är definierande för folkbiblioteken i landet.

De sex reformförslagen motsvarar inte de sex områden som lyfts i strategin, de motsvarar inte heller folkbibliotekens behov så som de kommer till uttryck i satsningen Stärkta bibliotek. Förslagen rör framför allt centrala lösningar för medieförsörjning, kompetensutveckling och en stärkt nationell biblioteksmyndighet. Frågan är vad som händer om de medel som i dag används för att möta behov på lokal nivå flyttas till nationella satsningar? Det är först när vi ser vilka reformförslag som inte finns med tillsammans med strategin som vi kan börja prioritera på allvar.