Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Repliker

”Arbetsgivare vill ha mer än kunskap”

REPLIK. Att som Jonas Linderoth polarisera skoldebatten till att handla om kunskapssyn har visat sig vara ett effektivt sätt att få uppmärksamhet och skörda oinsatta väljares röster (DN Debatt 25/8). Det visar bland annat Jan Björklunds (L) opinionsmässiga framgångar genom åren, skriver forskaren Martin Lackéus.

Konsekvenserna betalas dock av våra barn som får se sin skolvardag utarmad genom ryckiga reformer och dåligt rykte för läraryrket. Det polemikerna inte vill kännas vid är att lärares vardag snarare handlar om att balansera mellan nödvändig teoretisk kunskap och praktiska moment som skapar motivation och engagemang hos eleverna.

Enligt forskaren Linda Darling-Hammond så är en av lärarnas viktigaste uppgifter att balansera mellan kunskapsmålen och elevernas egna intressen, talanger och skiftande bakgrund. Som vetenskaplig rådgivare åt president Obama i utbildningsfrågor torde hon veta vad hon talar om.

En annan förespråkare av balans är professor Anna Sfard på Haifa universitet i Israel. Hon varnar för riskerna med att välja endast ett av två motstridiga perspektiv. Även vår svenska professor emeritus Ingrid Carlgren propagerar för balans och varnar för riskerna med en polariserad skoldebatt. Balans är också vad många lärare strävar efter i skolvardagen enligt forskaren Larry Cuban. När externa aktörer drar skolan i olika extremriktningar så tar lärarna skydd i klassrummet och väljer en mer balanserad kurs.

En stor lockelse i att ensidigt fokusera på teoretiska kunskaper är att det är enkelt att mäta dem. Idén att belöna god uppmätt kunskap med goda betyg har sina rötter i behaviorismen från tidigt 1900-tal. Trenden att försöka mäta sig till framgång har också förstärkts genom nyliberala idéer som New Public Management.

Men lärande är mer komplext än så, och i dag är många av världens forskare eniga om att man inte kan bygga ett fungerande utbildningssystem bara på det som är enkelt att mäta och koppla till belöningar och straff. Kritiken mot OECD:s förenklande Pisa-mätningar har också varit hård från forskare runt om i världen. En kritik som nästan helt saknas i Sverige, där Skolkommissionen i stället fått i uppdrag att bygga arbetet på riktlinjer från OECD:s matematiker.

Orimligheten i att låta några slumpmässigt utvalda 15-åringars förströdda svar på enkelt formulerade frågor dirigera skolutvecklingen i ett helt land verkar ha gått Linderoth och många andra förbi.

Att som Linderoth och Björklund med flera debattörer betona ordet ”kunskap” är också på tvärs med vad arbetsmarknaden värdesätter. Det arbetsgivare är ute efter är inte mätbar skolkunskap utan kompetens, ett begrepp som enligt forskare består av tre olika delar: kunskaper, färdigheter och attityder. Vikten av att få in medarbetare med rätt inställning till arbete och utveckling vittnar många företagare om. Med rätt inställning kan man över tid förvärva den domänspecifika kompetens som krävs i arbetsgivarens bransch, givet att skolan har försett dem med generell kompetens. Styrdokumenten för svensk skola präglas i dag också av just en balans mellan kunskaper, färdigheter och attityder.

Att forskare som Linderoth tar ut svängarna i sin ungdom är inget att be om ursäkt för, det är en del av kunskapsbildandet. Dagens skola påverkas av pedagogiska idéer som formats under århundraden. De flesta som enligt Linderoths resonemang skulle behöva be om ursäkt är faktiskt döda sedan länge. Värre är det väl när nu levande skoldebattörer väljer att bortse från samhällets samlade pedagogiska kompetens och i stället propagerar för olika sorters extrempedagogik i endera ändläge.

Liberalernas partiledare Jan Björklund är det mest uppenbara fallet. I min forskning som handlar om just den balans jag beskriver här har jag träffat många av de lärare som tar skydd i sina klassrum. Jag anser att man kan kräva en mer balanserad argumentation från Sveriges tongivande politiker. I Björklunds fall skulle nog en ursäkt faktiskt vara på sin plats med tanke på uteblivna resultat av ryckiga reformer och en numera utbredd lärarbrist.

DN Debatt. 25 augusti 2016

Debattartikel

Jonas Linderoth, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet:
”Jag ber om ursäkt för 90-talets pedagogiska idéer”

Repliker

Martin Lackéus, doktor i entreprenöriell utbildning, Chalmers Tekniska Högskola:
”Arbetsgivare vill ha mer än kunskap”

Jan-Olof Hellsten, fil dr i pedgogik, fd rektor och lärare i grundskola och gymnasium:
”Flumskolan bakom 80-talets tätplaceringar”

Anders Jakobsson, professor i naturvetenskapernas didaktik vid högskolan i Halmstad och Malmö högskola:
”Linderoths utspel saknar vetenskapligt stöd”

Slutreplik från Jonas Linderoth:
”Den pedagogiska debatten har kidnappats av politiken” 

Nyhetsartiklar

”Han har ingen empiri som stöder det han påstår”

 

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.