Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-01-23 17:51

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/repliker/artikelforfattarna-misstolkar-sin-egen-statistik/

Repliker

”Artikelförfattarna misstolkar sin egen statistik”

REPLIK DN DEBATT 31/12. Vi är helt överens med artikelförfattarna att en hög frekvens av motiverat tänkande bland medborgare i ett demokratiskt samhälle är problematiskt. Vi är också överens om att det bör studeras mer vilket artikelförfattarna förtjänstfullt gjort. Vi menar dock att de har misstolkat sin egen statistik, skriver tre professorer i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet.

Rätta artikel

Daniel Västfjäll med flera skriver i sin debattartikel att resultaten i deras studie visar att motiverat tänkande rörande immigration och brottsbenägenhet förekommer bland deltagarna, att det förekommer både i gruppen “svenskar” och i gruppen “världsmedborgare”, och dessutom att det förekommer “lika mycket åt bägge håll”. 

Vi menar att det sista av dessa påståenden är felaktigt: studien visar inte att det förekommer “lika mycket åt bägge håll”, utan tvärtom att det förekommer i betydligt lägre grad bland “världsmedborgarna” i studien.

Motiverat tänkande innebär att övertygelser om fakta påverkas av värderingar. I synnerhet har amerikanska studier visat att värderingar påverkar människors förmåga att tolka statistik: deltagare drar slutsatser av statistiskt material som är felaktiga men som passar bättre med deras politiska åsikter. Vi är helt överens med Västfjäll med flera att en hög frekvens av motiverat tänkande bland medborgare i ett demokratiskt samhälle är problematiskt. Vi är också överens om att det bör studeras mer, och även på svensk botten. Detta senare har Västfjäll med flera förtjänstfullt gjort. Vi menar dock att de har misstolkat sin egen statistik.

Artikelförfattarna skriver: "När siffrorna visade att brottsligheten ökat mest i områden med flyktingmottagande hade personer som såg sig själva som 'mer av en svensk' [...] 18 procentenheter högre sannolikhet att tolka informationen korrekt jämfört med personer som såg sig själva som 'mer av en världsmedborgare'. [...] När siffrorna visade på det motsatta sambandet hade personer som klassificerade sig som 'mer av en världsmedborgare' 20 procentenheter högre sannolikhet att tolka siffrorna rätt jämfört med de som klassificerade sig som 'mer av en svensk'. Slutsatsen av detta är inte enbart att motiverat tänkande förekommer utan att det förekommer lika mycket åt bägge håll."

“Svenskarna” drar cirka 27 procentenheter fler korrekta slutsatser när siffrorna stämmer överens med deras åsikter än när de inte stämmer överens. Motsvarande skillnad för “världsmedborgarna” är knappa 12 procentenheter.

Resultaten visar förvisso att det förekommer motiverat tänkande, men de visar inte hur det motiverade tänkandet är fördelat mellan grupperna. Att vardera gruppen är ungefär 20 procentenheter bättre än den andra när siffrorna är i enlighet med gruppens åsikter, är förstås förenligt med att motiverat tänkande är fördelat lika mellan grupperna. Men det är också förenligt med att det förekommer mer i den ena gruppen eller till och med bara i den ena (låt till exempel  “svenskarna” ha 60 procent rätt i båda fallen — inget motiverat tänkande på gruppnivå — medan “världsmedborgarna” har 80 procent rätt i ena fallet och 40 procent rätt i det motsatta). Slutsatsen att det förekommer “lika mycket åt bägge håll“ stöds därför inte av resultaten författarna åberopar. De drar heller inte den slutsatsen i sin vetenskapliga artikel.

Tvärtom visar artikelns jämförelser mellan scenarierna att motiverat tänkande verkar förekomma mer bland “svenskarna”. “Svenskarna” drar cirka 27 procentenheter fler korrekta slutsatser när siffrorna stämmer överens med deras åsikter än när de inte stämmer överens. Motsvarande skillnad för “världsmedborgarna” är knappa 12 procentenheter. Visserligen bör dessa resultat jämföras med resultat i kontrolltester, men de kontrolltester som redovisas i den vetenskapliga artikeln tyder inte på att skillnaderna mellan grupperna är mindre. I den här studien tycks alltså åsikterna påverka “svenskarnas” statistiska tolkning mer.

Motiverat tänkande är en form av kunskapsmotstånd. Kunskapsmotstånd utgör ett allvarligt samhällsproblem och det är därför av vikt att inte ge sken av att det är mer utbrett än det är.

Artikelförfattarna deltar i forskningsprogrammet ”Kunskapsresistens: Orsaker, konsekvenser och motmedel” som finansieras av Riksbankens jubileumsfond och leds av Åsa Wikforss. Programmets syfte är att undersöka kunskapsresistens, dess natur och orsaker. Forskare inom filosofi, psykologi, statsvetenskap och medie- och kommunikationsforskning samarbetar i programmet.