171 forskare från samhällsvetenskap och humaniora skriver om nödvändigheten att vuxenstrejka ”för klimatet”. Hur de via sin forskning på sina respektive vetenskapsområden kommit fram till denna slutsats framgår inte på något tydligt sätt. Vår forskning ingår också i samhällsvetenskaperna (miljöekonomi) och där finns en rimlig grad av samstämmighet om tre viktiga förhållanden:

1 Om artikeln riktar sig mot svensk klimatpolitik, förefaller kritiken uddlös. Sverige har omvittnat höga ambitioner i klimatpolitiken, i vilken ingår världens högsta koldioxidskatt samt ett antal andra styrmedel. Om andra länder följde vårt exempel skulle de globala målen inom ramen för Parisavtalet nås. Vad skulle egentligen en strejk betyda, givet att vi uppfyller internationella åtaganden?

2 Ett annat förhållande, som har starkt stöd i den forskning som görs inom vårt område, är att vi kan göra så mycket mer, om vi bara var lite smartare och utformade politiken efter rimliga hushållningsprinciper. Betydande skattesubventionen till elcyklar är ett flagrant exempel på hur klimatet får stå tillbaka för symbolpolitik. Det finns många andra exempel på hur vi kan bli bättre. Eftersom klimatfrågan är global är samarbete över nationsgränserna den mesta naturliga vägen framåt.

3 Sverige är inte en isolerad klimatpolitisk ö. Exempelvis är utsläppen från flyg och konkurrensutsatt industri takade inom EU:s utsläppshandelssystem. Om SSAB lägger ned sin verksamhet i morgon minskar alltså inte belastningen på atmosfären, eftersom SSAB:s utsläpp täcks av utsläppshandeln. Det är en verklighet regeringen bör ta hänsyn till. Och även författarna. Utsläppshandeln förändras framöver, men de möjligheter och begränsningar som det överstatliga samarbeten på klimatområdet innebär måste beaktas, inte minst av dem som vill strejka ”för klimatet”.

Ett alternativ till en vuxenstrejk ”för klimatet” är att forskare inom samhällsvetenskaperna och humaniora verkar för att låta klimatpolitiken stödjas av insikter som forskats fram inom sina områden. Ett exempel kan vara förslag till förbättringar av utsläppshandeln och hur vi konkret kan utnyttja de möjligheter EU erbjuder vad gäller den icke-handlande sektorn (läs exempelvis här) för några förslag). 

Kanske skulle skattebetalarna, som trots allt betalar våra löner, tycka att det var ett fullgott alternativ till en vuxenstrejk. Det är, för övrigt, en samhällsvetenskaplig forskningsuppgift att ta reda på om så är fallet. Även om svaret tycks givet, är det trots allt vetenskapens uppgift att ta fram ny kunskap. Det gäller också samhällsvetenskap och humaniora.