Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Repliker

"Avloppets kväve och humus bör också återvinnas"

Miljöminister Karolina Skog bör inte upprepa tidigare års misstag att låta uppdraget omfatta bara fosfor, skriver Håkan Jönsson, professor i kretsloppsteknik SLU med flera.

I DN Debatt 180717 motiverar miljöminister Karolina Skog utredningen om fosfor ur avloppsslam med att den ska bidra till att anpassa jordbruket till cirkulär ekonomi och öka självförsörjningen. Utredningens direktiv att förbjuda slamspridningen med krav på återvinning av fosfor innebär emellertid att klimatvinsten från återvunnet avloppsslam/fosfor mer än halveras i ett 20-årigt perspektiv, eftersom varken slammets humus eller kväve återvinns.

Jordbruk är beroende av växttillgängligt kväve, fosfor, kalium och svavel. Odlingsåret 2014/15 såldes handelsgödsel med 12 500 ton fosfor, 190 000 ton kväve, 25 500 ton kalium och 27 500 ton svavel i Sverige. Allt importerades. I maten och i toalettavloppet finns det cirka nio gånger så mycket kväve som fosfor. Potentiella klimatvinsten per kg är mycket större för återvunnet kväve än för fosfor och den totala potentiella klimatvinsten av att återvinna avloppets kväve cirka 70 gånger större än av att återvinna dess fosfor. Vid källsortering av toalettavlopp kan 100 procent av kvävet, fosforn, kaliumet och svavlet återvinnas i en produkt som passar jordbruket. Detta görs i flera kommuner till exempel Uddevalla, Södertälje och byggs i området H+ i Helsingborg.

Kväve är viktigast för självförsörjningen. Utan växttillgängligt kväve minskar skörden redan första året med 30–70 procent, men utan fosfor med endast några få procent de första tre åren. Dessutom är Sverige troligen snart självförsörjande på fosfor flera gånger om genomsamarbetet mellan Ragnsells och LKAB om utvinning ur gruvavfall.

De ekonomiska reserverna av råfosfat, den viktigaste råvaran för tillverkning av mineralfosfor, är enligt US Geological Survey (2018) 266 årsproduktioner. Detta är mycket mer än det finns av de viktigaste resurserna för produktion av mineralkväve, kalium och svavel (naturgas, kaliumsalt och icke-oxiderat svavel) vars ekonomiska reserver motsvarar 53, 93 respektive 60 årsproduktioner. Mineralkväve tillverkat med förnybar energi blir minst 2-3 gånger så dyrt som i dag.

Utredningen bör omfatta inte bara fosfor, utan även kväve, och helst också kalium, svavel och humus, viktig för jord och klimat, liksom återvinning via olika avloppssystem.

Naturvårdsverket skrev i avrapporteringen av regeringsuppdraget om fosfor 2002 (NV rapport 5214) ”Regeringens uppdrag till Naturvårdsverket har fokus på återföring av fosfor. Utredningen visar dock att det finns starka skäl till ett bredare synsätt med återföring av fler näringsämnen, förutom fosfor främst svavel, kväve och kalium. En ensidig fokusering på fosfor kan leda till suboptimering i ett långsiktigt kretsloppsperspektiv.” Även 2012 gällde regeringens uppdrag till Naturvårdsverket endast mål för återföring av fosfor. NV föreslog dock mål även för återföring av kväve från avlopp.

Upprepa inte misstaget från 2002 och 2012 att låta uppdraget omfatta bara fosfor. Vidga det till kväve, fosfor, kalium, svavel och humus och till olika systemlösningar. För klimatet, kretsloppet, självförsörjningen och den cirkulära ekonomin.

DN Debatt.17 juli 2018

Debattartikel

Miljöminister Karolina Skog (MP) och representanter för miljö- och återvinningsindustrin: 

"Sveriges återvinning av fosfor måste börja ta fart"

Repliker

Håkan Jönsson, professor i kretsloppsteknik SLU med flera:

"Avloppets kväve och humus bör också återvinnas"

Slutreplik

Miljöminister Karolina Skog (MP) och representanter för miljö- och återvinningsindustrin:

”Den ändliga resursen fosfor måste prioriteras”

 

Läs fler artiklar på DN Debatt

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.