Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-12-13 23:41

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/repliker/barnen-ses-bara-som-karriarhinder/

Repliker

”Barnen ses bara som karriärhinder”

REPLIK DN DEBATT 17/11. Karriäristerna utgör bara är 10–15 procent av arbetskraften, och mindre en promille av landets män och kvinnor har realistiska möjligheter att nå de högsta bolagsposterna. Varför ska familjepolitiken utformas utifrån deras behov? skriver Per Kågeson.

Rätta artikel

Moderaterna Benjamin Dousa, Ulrica Schenström och Eva Uddén Sonnegård förslår  att föräldraförsäkringen kortas till tolv månader och att alla dagar ska tas ut under barnets första år. Besparingarna ska finansiera en höjning av ersättningen till 100 procent av inkomsten (upp till dagens tak). Författarna tror att reformen kommer göra att fler föräldrar delar på föräldraledigheten. Någon förklaring till varför det skulle bli så ges inte.

Trion förefaller omedveten om att Försäkringskassans statistik visar att hälften av papporna inte lyfter någon föräldrapenning alls före barnets ettårsdag. Den lilla andel av männens uttag som sker under första året är dessutom ofta fråga om ”dubbeldagar” då mamman samtidigt uppbär föräldrapenning eller om korta episoder med koncentration till jul-nyår och sommartid. Den dystra sanningen är deras uttag till övervägande del sker efter att barnen börjat i förskolan.

Det finns en uppenbar risk att krav på att föräldraförsäkringsdagarna ska tas ut under första året leder till att männens andel minskar och att kvinnorna får bära ett ökat ansvar. Det vore klokare att införa en regel som säger att föräldrapenning inte får tas ut efter den tidpunkt då barnets inskolning i förskolan avslutats.

Utredningen om en modern föräldraförsäkring ( SOU 2017:101) refererar en enkät som visar att föräldrar i genomsnitt anser att dagisdebuten bör ske när barnet fyllt två. Betänkandet visar också att mammor och pappor senarelägger debuten genom att i betydande grad vara hemma utan ersättning. Att korta föräldraledigheten från 16 till 12 månader och föreskriva att alla dagar måste tas ut i följd kommer främst drabba låginkomstfamiljernas möjligheter att planera för sina barns bästa.

Trions artikel lider av en total avsaknad av barnperspektiv. De små ses bara som karriärhinder. I en ekointervju förklarar en av de tre, Benjamin Dousa, att föräldraförsäkringen måste kortas för att ge kvinnorna bättre karriärmöjligheter och bidra till fler kvinnor i de börsnoterade bolagens styrelser. Men karriäristerna utgör bara är 10–15 procent av arbetskraften, och mindre en promille av landets män och kvinnor har realistiska möjligheter att nå de högsta bolagsposterna. Varför ska familjepolitiken utformas utifrån deras behov?

De tre förstår att förskolan måste byggas ut för att kunna ta emot alla ettåringar, men de tycks omedvetna om konsekvenserna. Förskolan brottas med problem i form av stora grupper, brist på utbildad personal och trånga lokaler. Personalen har högre sjukskrivningstal än nästan alla andra yrkesgrupper. Enligt SCB kommer det om tio år att finnas drygt 40.000 fler barn i förskoleåldern än i dag. För de minsta barnen kostar en genomsnittlig förskoleplats omkring 150.000 kronor. En förskola som klarar skolverkets riktvärden för antal barn i småbarnsgrupperna måste räkna med att den kostnaden ökar med 30–40 procent.

Jag visar i boken Jämställda – men inte på mannens villkor och barnens bekostnad (Hjalmarson & Högbergs Förlag, 2017) hur familjepolitiken kan reformeras i syfte att skapa jämställdhet utan att det behöver gå ut över barnen eller riskera att öka den stress som ligger bakom dagens höga sjukskrivningstal bland kvinnor i åldrarna 30–45 år.