Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-19 10:05

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/repliker/barnskam-kontraproduktivt-for-hallbar-utveckling/

Repliker

”Barnskam kontraproduktivt för hållbar utveckling”

REPLIK DN DEBATT 29/9. För att vi ska klara av att möta hoten från klimatförändringarna och människans påverkan på naturen måste vi ha livskraftiga och dynamiska samhällen. Att då prata om att färre barn skulle vara en lösning på klimatkrisen är att skjuta sig själv i foten, skriver Mats Målqvist, professor i global hälsa vid Uppsala universitet.

Frank Götmark och Malte Andersson skriver om vikten av att lyfta befolkningsökningens påverkan på klimatet. Att belysa frågan om den stora utmaning som en växande befolkning medför är viktigt och en utveckling som behöver tas i beaktande då en hållbar framtid diskuteras. Men det behövs nyansering och ökad förståelse för befolkningstillväxtens dynamik. Det finns i dag en ökande diskussion om ”barnskam”, och förslag på barnstrejk har hörts i debatten. Götmark och Anderssons debattinlägg riskerar att underblåsa sådana tankar som är direkt kontraproduktiva för en hållbar utveckling.

För att befolkningen ska hålla sig på en stabil nivå krävs att varje kvinna föder i genomsnitt två barn under sin livstid. Tidigare i år rapporterade UNFPA att det i genomsnitt föds 2,4 barn per kvinna i världen och att antalet barn i Europa, Asien och Nord- och Sydamerika snarare ligger under det som krävs för att hålla befolkningen på en stabil nivå, med fertilitetstal så låga som 1,1 barn per kvinna i Sydkorea och 1,3 i Spanien.

Hållbar utveckling handlar inte bara om miljön och klimatet, även ekonomisk och social hållbarhet behövs. Dessa tre dimensioner av hållbarhet måste gå hand i hand. Vi kommer aldrig att lyckas rädda miljön och klara av klimatförändringarnas utmaningar om vi inte samtidigt ser till att ha socialt och ekonomiskt hållbara samhällen. Att ensidigt fokusera på och lyfta upp ekologisk hållbarhet kommer att äventyra alla möjligheter att klara de utmaningar vi står inför.

Att få barn och bilda familj är inte bara en av våra starkaste drivkrafter och en mänsklig rättighet, det är också en förutsättning för ett hållbart samhälle.

För att säkra socialt hållbara samhällen behöver befolkningsmängden hållas konstant. Den nu övergivna ettbarnspolitiken i Kina vittnar om de problem som nu drabbar det kinesiska samhället, med 20–30 års förskjutning, med stagnerande ekonomi och en allt högre andel åldrad befolkning. Låga födelsetal i medelhavsländer som Italien och Spanien under lång tid drabbar nu den ekonomiska stabiliteten och i förlängningen även samhällets hållbarhet. 

För att vi ska klara av att möta hoten från klimatförändringarna och människans påverkan på naturen måste vi ha livskraftiga och dynamiska samhällen. Att då prata om att färre barn skulle vara en lösning på klimatkrisen är att skjuta sig själv i foten. Att få barn och bilda familj är inte bara en av våra starkaste drivkrafter och en mänsklig rättighet, det är också en förutsättning för ett hållbart samhälle.

De kommande årens befolkningsökning i världen utgör en stor utmaning och bidrar till att vi har allt kortare tid på oss. Globalt har dock fertiliteten, tvärtemot vad som ofta lyfts fram i debatten, stabiliserat sig och det föds i dag runt två barn per kvinna. Vi vet därför vad vi har att förhålla oss till när det gäller det hållbara samhälle vi behöver skapa. Att då förespråka begränsningar i barnafödandet och sprida idéer om ”barnskam” tar inte bara bort fokus från åtgärder som faktiskt behövs, det är också direkt kontraproduktivt då det urholkar grunden för våra möjligheter att uppnå hållbarhet. 

Det kan också upplevas som ett sätt för den nuvarande generationen att skjuta över ansvaret på den kommande. Det är inte barnen som är problemet, framtiden tillhör barnen och utan barn har vi ingen framtid. Grundorsaken till klimatkrisen är inte världens befolkningsökning, vilket hävdas av Götmark och Andersson, grundorsaken är att vi använder fossila bränslen för att driva våra samhällen.