Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-12-14 00:10

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/repliker/bolanetaket-kan-hojas-om-ranteavdragen-tas-bort/

Repliker

”Bolånetaket kan höjas om ränteavdragen tas bort”

REPLIK DN DEBATT 18/11. Kritiken mot amorteringskravet kommer bland annat från ekonomiska intressen som har tjänat på att priserna ständigt trissas upp. Men de verkar inte bry sig om vanligt folk samtidigt belånar sig upp över öronen, skriver Ulla Andersson (V) och Momodou Malcolm Jallow (V).

Rätta artikel

Amorteringskravet behövs i ett läge där hushållens skuldsättning skenat iväg på grund av en urspårad bostadsmarknad. Därför håller vi med Finansinspektionens generaldirektör när han skriver att det inte är de skärpta kraven på bolånemarknaden som stänger ute unga från bostadsmarknaden – grundproblemet är de höga bostadspriserna och att det byggs för få hyresrätter med rimliga hyror.

Amorteringskravet minskar skuldsättningen. Det är sunt att amortera sina skulder. Men det mest avgörande är att trappa ned ränteavdragen.

Baksidan med ränteavdragen är att de har drivit upp bostadspriserna. De gynnar framför allt dem med höga inkomster och har bidragit till att öka hushållens skulder till orimliga nivåer. Och de är en guldgruva för bankerna. Vi är ett av de länder i världen där människor har belånat sig mest. På grund av ränteavdragen riskerar många med bolån att inte förstå eller ha kontroll över sina verkliga hushållsutgifter och kan leva över sina tillgångar.

Vi hade gärna sett att andra åtgärder vidtagits tidigare för att dämpa hushållens skuldsättning och prisutvecklingen men nu är det dagens situation vi har att förhålla oss till. När nedtrappningen av ränteavdragen kommer på plats menar vi att det är rimligt att ta bort det skärpta amorteringskravet och lätta på bolånetaket. Men just nu behövs det skärpta amorteringskravet för den finansiella stabiliteten, och om vi vill undvika att människor lever över sina tillgångar. 

Om bostadsmarknaden kraschar skulle det inte bara innebära en personlig katastrof för många vanliga människor som belånat sig för mycket. Hushållens skulder har vid en eventuell krasch potential att sätta hela den finansiella stabiliteten i gungning. I ett sånt läge behövs politiker som tar ansvar för Sveriges ekonomi.

FI:s generaldirektör tar i artikeln upp kritiken mot amorteringskravet. Han skriver att tesen är att FI bidragit till att dels sänka bostadspriserna, dels stänga ute unga från bostadsmarknaden och att det är FI:s ansvar om bostadsbyggandet minskar.

Den kritiken kommer bland annat från ekonomiska intressen som har tjänat på att priserna ständigt trissas upp. Men de verkar inte bry sig om vanligt folk samtidigt belånar sig upp över öronen.

Vänsterpartiet driver på för att genomföra flera reformer som leder till en mer fungerande bostadsmarknad, ett nedtrappat ränteavdraget är ett exempel. Ett annat är att vi vill införa ett statligt topplån för att finansiera byggande av hyresrätter. Vi vill även inrätta ett statligt byggbolag för att pressa kostnader, öka konkurrensen och utöka investeringsstöden med fokus på att bygga hyresrätter med rimliga hyror som unga och vanligt folk har råd att bo i. När bostadsbyggandet nu minskar måste politiken ta ansvar för att bygga de bostäder som behövs.

Vi vill inte heller att bankerna ska få ta ut övervinster på vanligt folks bolån. Därför vill vi införa en ny modell för bankkundernas förhandlingar om bostadsräntan med liknande modell som finns i Finland. Där sätts bostadsräntorna som ett påslag på internbankräntan. Räntan på ett lån på 2 miljoner kronor beräknas minska med 14.800 kronor på ett år, eller cirka 1.200 kronor per månad med vårt förslag.

Det bristande ansvarstagandet för bostadspolitiken har pågått under decennier. Men övertron på att marknaden ska lösa bostadsbristen måste få ett slut. Vänsterpartiet menar i stället att bostadskrisen och hushållens skuldsättning måste mötas med politiskt ansvarstagande.