Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-20 08:57

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/repliker/bra-att-sanka-marginalskatterna-och-hoja-skatten-pa-kapital-och-fastigheter/

Repliker

”Bra att sänka marginalskatterna och höja skatten på kapital och fastigheter”

REPLIK DN DEBATT 23/4. Vi välkomnar en omläggning av skattesystemet enligt artikelförfattarnas förslag: sänkt marginalskatt som kompenseras av höjd skatt på kapital och progressiv skatt på fastigheter. Inriktningen bör vara en reform som bidrar till en mer jämlik omfördelning av skattebördan, skriver Per Sundgren och Daniel Suhonen.

Rätta artikel

Sänk marginalskatten föreslår författarna till en ESO-rapport, ekonomerna Spencer Bastani och Håkan Selin, på DN Debatt.

Ständigt denna marginalskatt. Den tas ut på arbetsinkomster över 38.000 kronor i månaden och intäkten utgör cirka 3 procent av de totala skatteintäkterna. Det är märkligt att diskussionen om våra skatter i så hög grad handlar om dessa få procent, medan liten diskussion förs om att skattesystemet i sin helhet är regressivt och missgynnar låginkomsttagare. 

Men nu finns återigen en rapport om just denna marginalskatt. Vi läser med lite större intresse än vanligt eftersom en sänkning av marginalskatten i denna rapport kopplas till en nödvändig höjning av skatten på kapital och fastigheter.

Inledningsvis framhålls i vanlig ordning den stora skada som marginalskatten har på höginkomsttagares vilja att arbeta. I Sverige har vi höga skatter och internationellt är skatten på arbete hög för höginkomsttagare. Samtidigt saknar vi empirisk forskning som visar att marginalskatten skulle avhålla svenska höginkomsttagare från att arbeta. Men vi vet att detta är en bland ekonomer vanlig uppfattning. 

Vi skulle välkomna en omläggning av skattesystemet med den inriktning som föreslås i denna ESO-rapport, det vill säga sänkt marginalskatt som kompenseras av höjd skatt på kapital och progressiv skatt på fastigheter.

Dock duger det inte att begränsa en diskussion om marginalskatten till lagstadgade skattenivåer. Dessa visar inte vilka skatter som befolkningen verkligen betalar. Det vet vi först när reduktioner och avdrag gjorts och de kan vara betydande. Således visade det sig häromåret att Nordeas ordförande Björn Wahlroos med inkomster på flera hundra miljoner årligen endast betalade 16–17 procent i skatt. Nu tas ju också värnskatten bort.

Nåväl, vi förnekar inte att Sverige har internationellt höga skatter på arbete för höginkomsttagare, men dessa har ändå klarat sig hyggligt eftersom de svenska skatterna på fastigheter och kapital varit extremt låga, vilket exemplet Wahlroos visar. Vi skulle därför välkomna en omläggning av skattesystemet med den inriktning som föreslås i denna ESO-rapport, det vill säga sänkt marginalskatt som kompenseras av höjd skatt på kapital och progressiv skatt på fastigheter.

Inriktningen bör vara en reform som bidrar till en mer jämlik omfördelning av skattebördan. Detta är också vad som antyds i januariöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centern och Liberalerna, men de signaler som sedan hörts från både Centern och Liberalerna säger blankt nej till varje reformering av skattesystemet som på något sätt höjer skatter på kapital eller fastigheter. Det är denna politiska blockering som måste lösas om skattesystemet ska kunna reformeras.