Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Repliker

”Braunerhjelm missar de centrala delarna i Taylorrapporten”

REPLIK DN DEBATT 12/8. Att digitaliseringsfrågan bemöts med total tystnad i Sverige är det svårt att hålla med om efter återkommande politiska initiativ inom området. Och min läsning av den rapport Braunerhjelm referar till är en helt annan, skriver Jan Löwstedt, professor i företagsekonomi, Stockholms universitet.

Under rubriken ”Digitalisering avgör Sveriges framtid som ledande nation” efterlyser Pontus Braunerhjelm, professor i nationalekonomi och forskningsledare vid Entreprenörskapsforum ”ett regeringsuppdrag för att se över hur regelverk och arbetsrätt kan göras förenliga med den nya typ av företag som vi nu kan se växa fram”. En ny strategi behöver utvecklas menar han för att teknikförändringarna inte ska få negativa konsekvenser. Detta genom ett lapptäcke av lagförslag och åtgärder för annars riskerar, något svår tolkat, ”allmänhetens förtroende urholkas och populistiska strömningar uppmuntras”.

Att digitaliseringsfrågan bemöts med total tystnad i Sverige är det svårt att hålla med om efter återkommande politiska initiativ inom området, senast digitaliseringskommissionens rapport ”För digitalisering i tiden” från 2016 och när det gäller diskussioner om arbetsrättens reformering så är även den regelbundet återkommande. Problematiken är väl känd. 

Jag hade nog inte brytt mig om att skriva denna replik om Braunerhjelm inte hade som enda källa till stöd för sina resonemang hänvisat till den brittiska Taylorrapporten ”Good Work: The Taylor Review of Modern Working Practices”. Visserligen berörs arbetsrätten i rapporten men jag vill dock bestämt hävda att han missar eller aktivt väljer bort de mest centrala delarna och argumenten i rapporten och därmed dess huvudsakliga budskap.

Man behöver inte vara särskilt insatt i den svenska diskussionen om arbetslivets utveckling för att redan genom rapportens titel ”Good Work” få tanken att den har ett annat fokus än det Braunerhjelm söker stöd för. Arbetsrätten utgör endast ett av tiotalet problemområden som tas upp i rapporten och som titeln pekar på handlar den om den nya tidens arbeten och arbetsformer.

Den inledande och för rapporten övergripande rubriken Arbetets kvalitet (Quality of work) är en genomgång av vad som konstituerar goda arbeten. Detta avsnitt bildar utgångspunkt för fortsättningen och följs av avsnitt med rubriker som ”ensidig flexibilitet” (i dag bra i första hand för företaget), ”försvarbara ersättningar”, ”ansvarstagande företag”, ”möjligheter till utveckling”. 

För att möjliggöra en uthållig utveckling förordar rapporten sedan avslutningsvis:

• att ansvar läggs på ministernivå för arbetens kvalitet och inte som i dag bara på kvantitet

• ett engagemang för hur marknadens krav och villkor utvecklas då digitaliseringen riskerar ökad exploatering av arbete

• att den önskade strategin ska ta hänsyn till och möjliggöra att en ökande produktivitet förbättrar förutsättningarna i låglöneyrken och för okvalificerade arbeten

• att automation och artificiell intelligens (AI) stöder utvecklingen av bättre arbeten och arbetsvillkor (Quality of Work)

Min läsning av rapporten blir således en helt annan än den Braunerhjelm gör gällande att den är ett argument för. Jag kan dock sympatisera med hans uppfattning att regeringen gärna initierar ett uppdrag liknade den Taylor och hans medarbetare fick, men då för att belysa de frågor som den brittiska rapporten behandlar, det vill säga frågor om hur en utveckling mot bättre mer och mer utvecklande arbetsformer och villkor ska hanteras i ett allt mer digitaliserat Sverige. 

Utmaningarna är betydande men vi har en god tradition att bygga vidare på. Arbetsmarknadens parter har i Sverige det huvudsakliga ansvaret men kan genom ett initiativ såsom det brittiska behöva ges hjälp på traven för att intensifiera de förändringar som digitaliseringen både förutsätter och kräver.

DN Debatt.12 augusti 2018

Debattartikel

Pontus Braunerhjelm, professor KTH, BTH och forskningsledare Entreprenörskapsforum:
”Digitalisering avgör Sveriges framtid som ledande nation”

Repliker

Jan Löwstedt, professor i företagsekonomi, Stockholms universitet:
”Braunerhjelm missar de centrala delarna i Taylorrapporten”

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.