Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-04-26 16:05

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/repliker/dags-att-bli-konkret-och-borja-agera-anna-ekstrom/

Repliker

”Dags att bli konkret och börja agera, Anna Ekström”

SLUTREPLIK DN DEBATT 9/4. Det är bra att Anna Ekström delar uppfattningen att lärare dokumenterar för mycket i dag. Det är också härligt att höra utbildningsministern plädera för skolan som en samhällsbärande bildningsinstitution. Frågan är bara vad regeringen avser att göra? skriver Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande Lärarförbundet.

Rätta artikel

När 4 av 10 lärare uppger att de överväger att sluta på grund av dokumentationsbördan, så är det en larmsignal som måste ljuda på allra högsta volym för våra beslutsfattare. När 8 av 10 säger att omfattningen av dokumentationen gör dem stressade, så har något grundläggande gått väldigt fel i svensk skola. Och när nästan 8 av 10 anser att dokumentationskraven bidrar till att minska arbetsglädjen, så måste rimligen regeringen bli konkret och börja agera.

Alla med beslutsmakt i skolan måste förstå att hur alarmerande dessa siffror är.

Om inte situationen förbättras kommer kompetensförsörjningen till läraryrket att bli ännu svårare. Det i en skola som redan lider svårt av en enorm brist på behöriga lärare. I dag är 3 av 10 lärare i grundskolan obehöriga. För att klara pensionsavgångar och växande antal elever visar siffror från SKL att 187.000 nya lärare behöver rekryteras fram till 2031. Redan i dag fattas cirka 65.000 lärare i våra skolor och förskolor.

Samtidigt har 38.000 utbildade lärare valt att lämna läraryrket. När Lärarförbundet frågat vad som skulle krävas för att de ska komma tillbaka återkommer entydigt två saker: högre lön och mindre arbetsbelastning. I den undersökning Lärarförbundet presenterat pekar 6 av 10 ut överdokumentationen som den viktigaste åtgärden för att minska arbetsbelastningen.

Om utbildningsministern tog täten i att röja upp i djungeln av skolbyråkratiska krav kan hon gå till historien som den som släppte loss den massiva lärarkraft som i sin tur fick svenska elevernas kunskapsresultat att skjuta i höjden.

Här finns med andra ord en enorm potential för att säkerställa att fler vill bli lärare, att lärare förblir lärare och till och med att de som flytt yrket kan lockas tillbaka. Det borde få regeringen att agera mer resolut än vad vi hittills sett.

En konkret start vore att utbildningsministern initierade en förändring av anmälningssystemet till Skolinspektionen. Se till att anmälan alltid ska hanteras av skolhuvudmannen först. Endast därefter ska den få överklagas till Skolinspektionen. Det skulle vara en åtgärd som lättar pressen på lärare att ständigt stå i beredskap för inspektion, samtidigt som antalet ärenden vid Skolinspektionen skulle minska så att staten faktiskt kan spara in några välkomna miljoner i minskade anslag till myndigheten.

Om utbildningsministern tog täten i att röja upp i djungeln av skolbyråkratiska krav kan hon gå till historien som den som släppte loss den massiva lärarkraft som i sin tur fick svenska elevernas kunskapsresultat att skjuta i höjden. Gör en generalöversyn i syfte att rensa upp och ta bort krav på dokumentation och obligatoriska moment. Lita på lärares professionella ansvar och bli den minister som fyller regeringens tal om tillitsfull styrning med ett innehåll.