Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-15 11:04

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/repliker/debatten-tycks-utga-fran-en-bild-av-larda-lektorer-i-gardagens-elitgymnasier/

Repliker

”Debatten tycks utgå från en bild av lärda lektorer i gårdagens elitgymnasier”

REPLIK DN DEBATT 2/10. Handelshögskolans rektor Lars Strannegård sällar sig nu till raden av namnkunniga humanister och kulturskribenter som ”rasar” över Skolverkets förslag till nedskärning av historieundervisningen. Det förefaller mig som man utgår från en falsk premiss och dessutom ensidigt fokuserar på grekisk-romersk antik, skriver Lars Emmelin, professor emeritus i miljökonsekvensbedömning.

Har skolan verkligen de senaste decennierna förmått ge den kombination av djupa kunskaper och delvis mycket abstrakta insikter som studiet av antiken påstås ge – från diskus till demokrati? Från mitt eget område kan jag notera att grundläggande historiekunskaper överlag saknas för diskussion om olika civilisationers resursutnyttjande eller inverkan av miljöförhållanden, klimatkriser eller epidemier genom mänsklighetens historia. 

Är inte Skolverkets förslag helt enkelt ett uppgivet erkännande att det sedan länge är långt mellan ideal och verklighet och att läroplanernas storstilade formuleringar är tomma ord.

Kan man verkligen förutsätta att dagens näringslivstoppar eller universitetsrektorer kan åstadkomma något mer än lite fragment av fakta om antiken? (Det är trots allt rätt länge sedan Stig Strömholm var rektor för Uppsala universitet!) Eller för den delen dagens lärarkandidater eller Strannegårds egna studenter. Skulle Ebba Busch Thor prestera bättre om antiken än om elementär svensk litteratur? 

Det förefaller mig som om debatten utgår från en bild av lärda lektorer i gårdagens elitgymnasier. Är inte Skolverkets förslag helt enkelt ett uppgivet erkännande att det sedan länge är långt mellan ideal och verklighet och att läroplanernas storstilade formuleringar är tomma ord. Debatten borde kanske handla om hur idealen ska uppnås inte utgå från att de hittills gjort det.

Debatten har fokuserat på den grekisk-romerska antiken utifrån ett allmänt humanistiskt ideal om vår kulturs rötter. Men om man skär historien någonstans i medeltiden så försvinner till exempel också folkvandringarna, mongolernas erövringar, islams snabba expansion efter 632 och korstågen. Minst lika viktiga historiska skeenden för att förstå dagens samhälle eller olika bilder och berättelser i dagens politik. Testa att fråga runt till exempel om när medeltiden börjar eller vad uttrycket ”The Dark Ages” innebär, om arabernas betydelse för det antika arvet eller om det verkligen inte fick odlas vin i Spanien förrän efter 1492.

För övrigt är det kanske tankeväckande att Boris Johnson förmodligen är en av inte alltför många politiska ledare, som skulle klara en utfrågning om antiken. Samtidigt tror jag inte Strannegård tycker att Johnsons bildning gett honom bättre omdöme även om jag inser att det är en kontrafaktisk fråga: ingen vet hur mycket sämre det skulle ha kunnat vara.