Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-01-23 17:29

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/repliker/den-regionala-innovationspolitiken-ar-den-mest-misslyckade/

Repliker

”Den regionala innovationspolitiken är den mest misslyckade”

SLUTREPLIK DN DEBATT 29/12. När det gäller den regionala innovationspolitiken, som i princip alla studier och utredningar ser som den mest misslyckade, kan man fråga sig varför miljarder ska läggas på satsningar som inte ger märkbara resultat när exempelvis infrastruktur och annan samhällsservice utanför Sveriges stadskärnor är i stort behov av förbättring, skriver tre forskare på forskningsinstitutet Ratio.

Rätta artikel

Det är glädjande att vårt inlägg om den svenska innovationspolitiken – specifikt de selektiva företagsstöd som inte har några positiva effekter – vållar debatt. 

Bengt Johannisson riktar dock i sin replik in sig dels på frågor som vi inte diskuterar, dels på punkter som vi håller med honom om. Vi ber honom därför läsa vad vi skriver mer noggrant. Peter A Jörgensen däremot hävdar i sin replik att kapitalbrist är ett problem och att företagsstöd är effektiva.

Våra studier – liksom den internationella litteraturen – visar att innovationsklimatet främst styrs av ekonomiska fundamenta såsom gynnsamma skatter, lagar och regler, samt utbildnings- och forskningssatsningar. Här har politiken en viktig roll. Men utan fungerande marknader som ger utrymme till entreprenörer och företagare som kommersialiserar ny kunskap, får vi inga innovationer och heller ingen tillväxt.

Att beskatta företag för att sedan låta myndigheter dela ut riktade stöd för att gynna specifika företag har inga eller negativa effekter och skapar olika typer av snedvridningar och politikmisslyckanden. Att, som Jörgensen, hänvisa till enskilda lyckade exempel duger inte. I stället krävs systematiska analyser där man jämför med andra likartade företag som inte fått stöd, vilket vi inom ramen för vårt forskningsprogram gjort i flera vetenskapliga artiklar och i en doktorsavhandling.

Det stämmer heller inte att vi i vår forskning sökt ”avfärda behovet av en politik som ser till annat än marknadens intresse” vilket Johannisson påstår. När det gäller den regionala innovationspolitiken, som i princip alla studier och utredningar ser som den mest misslyckade, kan man fråga sig varför miljarder ska läggas på satsningar som inte ger märkbara resultat när exempelvis infrastruktur och annan samhällsservice utanför Sveriges stadskärnor är i stort behov av förbättring.

Inte heller har vi förbisett "den generella svenska välfärden som en plattform för bland annat företagande". Det vi kritiserade är en missriktad innovationspolitik. Att företagande har blivit vanligare på välfärdsområdet de senaste decennierna har varit en stark motor för ett mer mångfacetterat och jämställt småföretagande, vilket vi skrivit om i andra sammanhang, men som alltså inte är relaterat till frågan om selektiva företagsstöd.

Det stämmer inte heller att vi ser näringslivet som "samhällets enda närande sektor". Johannisson är välkommen att läsa vår rapport eller några av underlagsrapporterna där det framgår att vi är helt överens med honom: Högskolornas främsta uppgift är att främja generell kunskapsutveckling och föra ut den i samhället via examinerade studenter. Precis som han föreslår har vi argumenterat för lärlingsutbildningar. För att det arbetsplatsförlagda lärandet ska komma till stånd behövs även medverkan från näringslivet.

Till sist bekräftar Johannisson vårt påstående att tillgång till rätt kompetenser är viktigare för småföretagstillväxt än finansiellt kapital. Det är bra. Kapitalmarknaderna fungerar också väsentligt bättre i dag jämfört med den tid då de företag Jörgensen lyfter fram startades. Detta förtjänar att upprepas om beslutsfattare fortsätter att stirra sig blinda på ett påstått finansieringsgap i stället för ett mer svårgreppbart kunskapsgap. Johannissons och andras forskning är viktig att framhålla i detta hänseende.

Ämnen i den här artikeln:

Företagande
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Nils Karlson, professor i statsvetenskap, vd Ratio Christian Sandström, docent i ­industriell ekonomi, Ratio Karl Wennberg, professor i företags­ekonomi vid Linköpings universitet och Ratio Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om hur företagandets villkor kan utvecklas och förbättras.

Kommentera artikeln

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt