Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
169 kr/månad

Vakna med DN på helgen. Halva priset på papperstidningen i tre månader!

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-08-19 05:52

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/repliker/den-svenska-skogen-gor-storst-klimatnytta-om-den-star-kvar/

Repliker

”Den svenska skogen gör störst klimatnytta om den står kvar”

SLUTREPLIK DN DEBATT 9/8. Politiska beslut som påverkar avverkningstakten är helt avgörande för hur väl vi lyckas minska utsläppen av växthusgaser den närmaste tiden, skriver fyra forskare.

Utmaningarna som klimatfrågan ställer oss inför är enorma och komplexa. I en sådan situation letar man enkla lösningar som kan inge hopp. I den svenska debatten har skogen fått den rollen. Genom att ersätta fossila produkter med skogsprodukter så löser vi problemen. I vår debattartikel påpekar vi problem med detta resonemang. Framför allt visar vi att mycket stora klimatvinster kan nås om vi låter mer skog stå kvar. Det är ett viktigt resultat eftersom vi nu famlar efter åtgärder som gör att vi snabbt kan minska uppvärmningen. Klarar vi inte det riskerar vi att självförstärkande processer driver fram ett skenande klimat, utom all kontroll.

I replikerna till vår artikel framförs två konkreta motargument – att vi har räknat fel och att vårt räknefel bevisas av att den brukade skogens kolförråd har ökat under lång tid. Här visar vi att argumenten bygger på missuppfattningar och förklarar sen varför vi forskare kommer till olika slutsatser i frågan.

1 Har vi räknat fel? Flera replikförfattare menar att vi gör ett misstag genom att bara fokusera på den avverkade ytan – man måste räkna med hela skogen för att förstå hur skogsbruket påverkar klimatet. Så hur är det – har vi räknat rätt eller fel?

I artikeln undersöker vi effekten av ett års avverkning på atmosfärens koldioxidhalt. Vi frågar alltså efter skillnaden mellan två scenarier: antingen avverkas en viss yta eller så avverkas den inte. Den kringliggande skogen, som ju inte avverkas i något av scenarierna, bör rimligtvis fixera lika mycket koldioxid i båda fallen. Härav följer med nödvändighet att våra beräkningar skulle ge samma resultat om vi räknar med den skog som inte avverkas.

Skogen, trots att den i dag är en kolsänka, kan binda in långt mycket mer den närmaste tiden – om vi minskar avverkningstakten.

Som bevis för att vi har begått ett misstag anför Högberg och Lundmark att den svenska skogen har bundit in stora mängder kol de senaste 50–100 åren, trots ett intensivt brukande. Detta argument missar den avgörande poängen, nämligen att skogen, trots att den i dag är en kolsänka, kan binda in långt mycket mer den närmaste tiden – om vi minskar avverkningstakten. Vår analys visar nämligen att klimateffekten av en årsavverkning är enorm – faktiskt dubbelt så stor som Sveriges övriga utsläpp. Det betyder att politiska beslut som påverkar avverkningstakten är helt avgörande för hur väl vi lyckas minska utsläppen av växthusgaser den närmaste tiden.

2 Hur kan olika forskare komma till helt olika slutsatser? Den allenarådande idén i dagens skogssverige är att klimateffekterna av skogsbruk ska utvärderas över en hel rotationsperiod (ca 60–120 år). Vi menar att man i i stället bör fokusera på de närmaste 10–30 åren. De två synsätten ger olika resultat därför att en avverkning initialt ger en stor nettotillförsel av koldioxid till atmosfären, som först mot slutet av rotationsperioden, åtminstone i vissa modeller, kan kompenseras av skogens återväxt och substitutionseffekter. I den rådande situationen, med stadigt ökande koldioxidhalter och hot om ett skenande klimat, borde det vara uppenbart att vi måste minska koldioxidtillförseln redan nu – inte om 50 eller 100 år.

Teknikutveckling tar tid och Göran Berndes med flera menar att vi under en omställningsperiod ska ersätta fossila bränslen med biobränslen i transportsektorn. Problemet är att det också leder till mer, inte mindre, koldioxid i atmosfären inom den tidsram som gäller. Med detta försvarar vi inte fossilindustrin utan konstaterar enbart fakta. 

Samma resonemang gäller andra kortlivade skogsprodukter som papper i stället för plast. I någon mån befinner vi oss alltså i en återvändsgränd – oavsett vilken resurs vi utgår ifrån så påverkar vi klimatet påtagligt och till syvende och sist så handlar det om att vår konsumtion måste minska.