Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-19 09:45

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/repliker/det-ar-domstolens-motivering-vi-ifragasatter/

Repliker

”Det är domstolens motivering vi ifrågasätter”

SLUTREPLIK DN DEBATT 14/9. Att vissa observationer är gamla kan snarast ses som en fördel då artobservationer under tid kan användas för att tillsammans med miljöuppgifter analysera förändringar i arters utbredning och förekomst. Domstolen har uppenbarligen inte förståelse för detta, skriver företrädare för SLU Artdatabanken.

I vår debattartikel påpekade vi att mark- och miljödomstolen i Östersund nedvärderar värdet av uppgifter från privatpersoner. Detta finner vi oroväckande och inte i enlighet med den av Sverige år 2005 ratificerade Århuskonventionen (Konvention om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor), det vill säga samhällets ambition att involvera medborgare och att ta tillvara människors engagemang i miljöarbetet. Vår artikel handlar om just detta − värdet av ideell naturvård som en resurs för samhället.

Repliken från skogsägaren Per-Olof Löfgren fokuserar på hur enskilda markägare påverkas av naturvårdsåtgärder enligt artskyddsförordningen och EU:s naturvårdslagstiftning. Hur markägare påverkas och eventuellt kompenseras ligger bortom vad vår debattartikel handlar om. Löfgren ”tror inte att domstolen ifrågasätter värdet av de uppgifter som privatpersoner samlar…”. Vårt inlägg bygger på följande citat ur domen: ”Uppgifter som lämnats av privatpersoner kan knappast läggas till grund för ett beslut att förbjuda en avverkning...”. Vi konstaterar bara vad som faktiskt står i domskälen.

I repliken från LRF hävdas att vi bortser från att myndighetsutövning ska vara rättssäker. Vårt inlägg handlar om hur domstolen i detta fall motiverar sitt ställningstagande, det vill säga hur den underkänner uppgifter från den ideella naturvården. LRF menar att vi brister i förståelse för rättssäkerhet. Snarare påvisar vår debattartikel en brist på rättssäkerhet, det vill säga att mark- och miljödomstolen i Östersund genom formuleringar i domslutet avvisar underlag från lokala ornitologer på samma gång som de lägger vikt vid underlag från en grupp älgjägare. Det finns också en stor skillnad i hur de två underlagen bedöms; medan myndigheternas underlag, på basis av bland annat ideellt insamlade data, nagelfars i detalj handlar det om ett i det närmaste okritiskt godkännande av markägarens uppgifter.

LRF lyfter myndigheternas ansvar att ta fram tillräckliga underlag och utredningar för sin myndighetsutövning. SLU Artdatabanken håller med om att detta är viktigt och har länge påpekat behovet av en god miljöövervakning av biologisk mångfald i skog. LRF å sin sida har medverkat till att försvåra myndigheternas möjlighet att ta fram underlag om skyddsvärd skog genom att argumentera mot regeringens satsning på nyckelbiotopsinventering, vilken nu har ställts in. Vilka underlag menar LRF att myndigheterna ska använda?

Ideellt insamlade uppgifter i SLU Artdatabankens rapportverktyg www.artportalen.se kvalitetssäkras, som Lars Emmelin påpekar i sin replik, dels genom att andra artobservatörer ifrågasätter osäkra fynd och dels alltmer genom en systematisk validering som koordineras av SLU Artdatabanken i samarbete med ideella föreningar, experter och ansvariga för olika projekt och verksamheter. En av grunderna för att nå kvalitet på data är att det aldrig varit tillåtet med anonym rapportering i Artportalen. Dessutom ska aldrig data användas okritiskt, utan i varje enskilt fall måste uppgifterna värderas och sättas in i den rådande kontexten.

Återigen, SLU Artdatabanken debatterar inte domslutet utan hur domstolen motiverar sitt ställningstagande. Att vissa observationer är gamla kan snarast ses som en fördel då artobservationer under tid kan användas för att tillsammans med miljöuppgifter analysera förändringar i arters utbredning och förekomst. Domstolen har uppenbarligen inte förståelse för detta, och inte heller att lavskrikans biologi och beteende gör att observationer under en enskild höstvecka, inte behöver betyda så mycket när det gäller artens lokala bevarandestatus.

I SLU Artdatabankens verksamhet ingår att samla in, lagra, analysera och tillgängliggöra data, samt beskriva och presentera fakta rörande tillståndet för biologisk mångfald. Vår verksamhet omfattar också att utifrån dessa data och analyser stödja myndigheters arbete med biologisk mångfald nationellt och internationellt. Vi är måna om att mark- och miljödomstolarna liksom andra myndigheter använder denna värdefulla information, som i stor utsträckning bygger på amatörbiologers bidrag, på bästa sätt.