Fyra forskare på Rise Viktoria: ”Det finns mycket mer än 42 miljarder att hämta” - DN.SE
Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Repliker

”Det finns mycket mer än 42 miljarder att hämta”

REPLIK DN Debatt 18/1. De verkligt stora vinsterna finns i att förlänga produkters livslängd så att de kan användas flera gånger efter mindre insatser i form av reparation, renovering eller återtillverkning, skriver fyra forskare på Rise Viktoria.

Vi som forskar inom området ser med glädje att cirkulära frågor tar allt större plats i samhällsdebatten och industrin. Cirkulär ekonomi är nödvändig både för klimatfrågan och en hållbar utveckling i stort.

Anders Wijkmans och Lina Bergströms debattartikel i DN presenterar en viktig rapport som tydligt visar hur mycket värde som förloras i svensk materialhantering för några av våra största materialflöden på grund av brister i återvinningssystemet. Det är strålande att utgå från värde. Ekonomiska argument biter bättre på beslutsfattare, särskilt när beloppen är stora, som 42 miljarder!

42 miljarder är alltså uppskattad potential i den yttersta loopen i en cirkulär ekonomi, återvinning. Men ju kortare loopar desto mer värde kan bevaras, som i återtillverkning, renovering och återanvändning. En bil som fortsätter att användas som en bil behåller trots allt mer värde, än en bil som delas upp på sina ingående material och återvinns som nya material. Och detta oavsett hur väl processer och teknik för återvinning fungerar. Materialvärdet av en bil ligger någonstans mellan 10 och 20 kr/kg medan kundvärdet i en ny bil kan vara 100 till över 300 kr/kg.

De verkligt stora vinsterna – både ekonomiska och miljömässiga – finns alltså i att förlänga produkters livslängd så att de kan användas flera gånger efter mindre insatser i form av reparation, renovering eller återtillverkning. Det är ingen tvekan om att systemen för materialåtervinning måste förbättras, och vi delar författarnas syn på vilka åtgärder som behövs för att åstadkomma det. Men poängen är att om vi kan styra om vårt material- och resurssystem så att materialåtervinning sker först efter flera användningscykler, så kan vi behålla mycket mer värde i produkterna (snarare än i materialen). För detta skifte krävs att företag – framför allt tillverkande – anammar nya affärsmodeller där de tjänar pengar på att bevara värdet i sina produkter. Då blir det viktigt att produkter inte bara designas för återvinning, utan även för reparerbarhet och uppgraderbarhet avseende tekniska, funktionella och modemässiga aspekter, eller att kunna klara nya lagkrav. Vi kallar detta för framtidsadaptiv design.

Slutligen håller vi fullständigt med om att vi måste kunna mäta cirkularitet i termer av värde, för att kunna styra skutan i rätt riktning. Vi vill därför nämna att ett pågående projekt, ”Measuring product circularity”, där RE:Source också är en av finansiärerna, testar just ett sådant värdebaserat mått i samarbete med 20 företag och där SCB och Upphandlingsmyndigheten är med. Ert initiativ–förslag nummer 2 är alltså, glädjande nog, redan långt kommet. När vi kan mäta värdebaserad cirkularitet kommer vi att kunna få till en systematisk styrning för värdebevarande i produkter och material, som baseras på både nya affärsmodeller och effektivare system för återvinning!

DN Debatt.18 januari 2018

Debattartikeln

Återvinningsindustrierna:
”Sverige förlorar 42 miljarder årligen på dålig återvinning”

 

Repliker

Fyra forskare på Rise Viktoria:
”Det finns mycket mer än 42 miljarder att hämta” 


Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.