Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Repliker

”Det som provocerar Putin att bruka våld är offrens svaghet”

SLUTREPLIK. I vår artikel på DN Debatt (7/1) framförde vi att osäkerheten i Europa och i vårt närområde ökats markant genom Rysslands alltmer aggressiva politik och militära upprustning, att vår säkerhet är oupplösligt förbunden med övriga Östersjöstater och att denna säkerhet skulle stärkas av ett svenskt Nato-inträde. Vi menar också att detta bör ske tillsammans med Finland, som ett naturligt nästa steg i det försvarssamarbete som regeringen inlett. Tre grundläggande åsiktsskillnader finns mellan oss och Nato-motståndarna som replikerat på vår artikel, skriver 25 försvarsdebattörer.

Den första är vår syn på den nya (o)säkerhetsordningen i Europa. Vi lever inte i det kalla krigets stormaktsbalans, där ett alliansfritt Sverige omfattades av hemliga amerikanska säkerhetsgarantier och hade skydd under kärnvapenparaplyet. Vi lever inte under den hoppfulla tid, då de demokratiska gemenskaperna Nato och EU utvidgades till att omfatta länder tidigare under totalitärt förtryck, då Nato utvecklade partnerskap, särskilt med Ryssland, och då hoppet levde om en rysk demokratisk utveckling. Det hoppet har Putin krossat. Han har brutit avtal, ändrat gränser med militärt våld, utmålar den demokratiska västvärlden som fienden och vårt samhällssystem som mindervärdigt.

Såväl Sven Hirdman som Pierre Schori och Maj Britt Theorin har en tendens att lägga skulden för den ökade spänningsnivån i Europa på Nato och dess utvidgning och har inga ord av medkänsla för de länder som kämpar för sin rätt att självständigt välja sin väg. Vi hävdar att den ryska ”rädslan” för Nato är betingad av att den berövar Ryssland möjligheter till militärt maktspråk mot grannarna och att de ryska aggressionerna är försök att bibehålla eller öka den ryska maktsfären – även till priset av ”brytandet de utomordentligt nära förbindelserna mellan de ryska och ukrainska folken”, som Sven Hirdman talar om.

Den andra skillnaden är synen på risken för krigshandlingar i vår närhet. Sven Hirdman avfärdar risken för rysk aggression mot balterna. Men de upplever ständigt ryska övningar av militära aktioner mot dem. Balterna har noterat Putins ord om Sovjetunionens sammanbrott som 1900-talets stora geopolitiska katastrof . De har sett tillämpningen i Ukraina och Georgien av Karaganov-doktrinen om att utnyttja de ryska minoriteterna i grannländerna för destabiliseringsinsatser. De hör lögnerna och krigsretoriken i ryska statskontrollerade media.

Den tredje skillnaden är vår syn på hur denna ryska utveckling bör mötas. I vår slutmening konstaterade vi: ”Senare års händelser har visat att det som provocerar Putin att bruka våld är offrens svaghet". Det råkade bli samma ord som Lettlands president Rajmonds Vejonis använde häromdagen på Sälen-konferensen. Han hävdade också att ett svensk-finskt Nato-medlemskap påtagligt skulle stärka säkerhet och stabilitet i Östersjöområdet och bestred därmed uttryckligt Pierre Schoris och Maj Britt Theorins påstående att svensk alliansfrihet skulle vara ”av värde för de utsatta länderna” i Baltikum.

Sven Hirdman ser ett svenskt medlemskap som att vi ”skulle gå med i Nato för att föra krig mot Ryssland för att försvara balterna ... Sverige bör i sin säkerhetspolitik verka för fred och inte för krig". En sådan avsiktligt snedvridande klyscha hör inte hemma i en seriös säkerhetspolitisk debatt. Vi anser att militär styrka och sammanhållning i en demokratisk allians är fredsbevarande. Om vi, som regeringen beslutat, förstärker Gotlands försvar för att kunna möta ett eventuellt hot – är också det att verka för krig?

Om mot all förmodan Putin gör helt om och slår in på vägen mot demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och för andra länders suveränitet är det svårt att se att Sverige genom att ingå i en alliansgemenskap med bland annat huvuddelen av Europas demokratiska stater skulle äventyra en sådan utveckling.

Pierre Schori och Maj Britt Theorin menar att Sverige inte kan bli medlem av Nato på grund av ”kärnvapenaspekten”, med vilken de antagligen menar det faktum att tre av Nato-länderna innehar kärnvapen och att Natos stormakter på en övergripande nivå omfattar en kärnvapendoktrin.

Detta är dock inget hinder för ett svenskt medlemskap. Sverige skulle, i linje med Norge, Danmark och Natos riktlinjer för nya medlemmar, inte vara aktuellt för basering av kärnvapen Vi kan inte annat än hålla med försvarsministern när han i Sälen i veckan ondgjorde sig över den desinformation som helt felaktigts sprids om kärnvapenbasering i Sverige som en följd av det förestående så kallade värdlandsavtalet med Nato.

Kärnvapeninsats är inte något som Nato skulle tillgripa annat än som en sista utväg, som svar på en rysk insats. Ryssland däremot simulerar i dag öppet med kärnvapen i sina militära övningar. Förhoppningsvis är det tomma hot. Men i en krissituation är det mer troligt att hot – eller till och med en insats – riskerar att riktas mot en stat som identifieras med Nato-alliansen men inte omfattas av alliansens kärnvapenavskräckning. Hur paradoxalt det än kan förefalla skulle detta kunna leda till att det är Sverige som sänker ribban för att kärnvapen utnyttjas och att det dessutom blir vi som drabbas.

Bodil Valero har alldeles rätt om behovet av att ”gradvis skala upp försvarets kapacitet och beredskap”. Men det står inte i motsats till Nato-medlemskap. Sveriges eget försvar bedömdes inte ens under sin storhetstid under det kalla kriget vara tillräckligt, utan vi var beroende av hjälp utifrån. I dagens strategiska situation måste sådan hjälp vara mycket mer förberedd, om den ska kunna få avsedd effekt: att vara krigsavhållande.

DN Debatt. 7 januari 2016

Debattartikel
25 försvarsdebattörer:
”Låt inte rysskräcken hindra oss från att gå med i Nato” 

Repliker
Förre Moskva-ambassadören Sven Hirdman:
”Förenklad och ohistorisk syn på säkerhetspolitiken” 
Bodil Valero, Europaparlamentariker för Miljöpartiet de Gröna, försvars- och säkerhetspolitisk talesperson för gröna gruppen i Europaparlamentet:
”Bättre rusta upp Sverige än gå med i Nato” 
Pierre Schori och Maj-Britt Theorin:
”Sveriges antikärnvapenpolitik omöjlig med Nato-medlemsskap”
Slutreplik från 25 försvarsdebattörer:
”Det som provocerar Putin att bruka våld är offrens svaghet”  

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.