Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Repliker

”Digital teknik effektivare än stål och betong”

Stål och betong, särskilt nya järnvägsspår, tycks vara vägen att nå klimatmålen och möta allehanda framtidsutmaningar om man ska tro utspel från ledande miljöförespråkare den senaste tiden. Visst behövs det investeringar, men i dag byggs inte framtiden främst med hårdvara utan med mjukvara, skriver nationalekonomen Lars Hultkrantz.

Anders Wijkman och Kristian Skånberg (DN Debatt 18/8) vill ha nya järnvägsspår liksom miljöpartisterna Karin Svensson Smith, Stefan Nilsson och Roger Bydler i en debattartikel i Expressen.

Hårdvara, som nya stambanor för höghastighetståg är förskräckligt resurskrävande. Det är därför inte bara dyrt utan leder även till stor miljöbelastning, inte minst utsläpp av växthusgaser. Nyligen konstaterade Trafikverket att den beräknade kostnaden för Ostlänken, den planerade banan från Järna till Linköping med byggstart nästa år, blivit 20 miljarder dyrare. Samtidigt har verket släppt en rapport som visar att en ny stambana mellan landets tre största städer kostar 400 miljarder kronor (inklusive finansieringskostnad) och skulle, efter att alla trafikant- och miljönyttor räknats med, ge ett underskott på över en kvarts biljon kronor.

Digitaliseringen ger oss i dag helt nya förutsättningar på en rad områden. Det gäller inte minst på områden där den nya tekniken skapar förutsättningar för att bättre utnyttja befintlig hårdvara och kapacitet med hjälp av decentraliserade marknadsmekanismer. Den nya delningsekonomin med bland annat AirBnB och Uber är kända exempel. Ett annat exempel är trängselskatten i Stockholm där det just var digital teknik, med kameraläsning av nummerskyltar, som gav möjlighet att ge hundratusentals bilister tids- och områdesdifferentierade prissignaler, vilket väsentligt har minskat trängsel och utsläpp i innerstaden.

Järnvägen står inför liknande möjligheter. Ett exempel som redan har stor betydelse är den dynamiska prissättning som järnvägsföretag runt om i världen använder för att öka beläggningsgraden. Syftet är att öka intäkterna men det innebär även att de tåg som utnyttjar en begränsad spårkapacitet kan betjäna fler resenärer.

På detta område har dock utvecklingen gått långsamt, kanske delvis som en följd av många politikers, inte bara miljöpartisters, fixering vid baninvesteringar. Ett viktigt exempel på det är tidtabelläggning som ännu sker med metoder som inte i grunden har förändrats. Redan på 1990-talet utvecklade en grupp svenska forskare (vid Högskolan Dalarna, KTH och VTI) ett system för datoroptimerade tidtabeller, baserat på en process som involverade de presumtiva tågoperatörerna. Systemet prövades genom en parallell process för Gävle-Dalaregionen där man lyckades väsentligt öka antalet tåglägen på de befintliga banorna. Resultaten fick stor internationell uppmärksamhet men dåvarande Banverket fick aldrig det politiska stöd som krävdes för att gå vidare.

Ett annan viktig utmaning för den digitala tekniken är den stora mängd luft som godstrafiken kör på både bana och väg. Exempelvis går stora delar av de järnvägsvagnar som kör svenska skogsprodukter till kontinenten tomma tillbaka. Detta beror i hög grad på att marknaden för tom lastkapacitet är organiserad på gammaldags vis. Det bör därför gå att väsentligt höja kapacitetsutnyttjandet med webbaserade marknader och datorbaserade optimeringsalgoritmer. Ett svensk sådant system är för närvarande under utveckling med finansiering av KK-stiftelsen i ett samarbete mellan flera företag och Handelshögskolan vid Örebro universitet.

En ytterligare möjlighet med stor potential inom tåggods är möjligheten att köra väsentligt längre tågsätt, kanske upp till en kilometer långa. Dessa kan i princip utnyttja samma tåglägen som hälften så långa tåg. Även här är utmaningen till största del ett mjukvaruproblem. Det blir färre avgångar och därför svårare att få en hög fyllnadsgrad med nuvarande sätt att sälja och fördela lastutrymme.

DN Debatt. 18 augusti 2016

Debattartikel

Anders Wijkman, ordförande i Romklubben, avgående ordförande i Miljömålsberedningen och Kristian Skånberg, miljöekonom, rådgivare åt Stockholm Environment Institute:
”Offentliga investeringar krävs för att nå klimatmål”

Repliker

Lars Hultkrantz, professor i nationalekonomi, Örebro universitet:
”Digital teknik effektivare än stål och betong”

Slutreplik från Anders Wijkman och Kristian Skånberg:
”Risk att digitaliseringen försvårar klimatomställningen” 

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.