Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
169 kr/månad

Vakna med DN på helgen. Halva priset på papperstidningen i tre månader!

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-07-22 03:39

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/repliker/dyr-bostadsratt-ar-inte-losningen-pa-bostadskrisen/

Repliker

”Dyr bostadsrätt är inte lösningen på bostadskrisen”

REPLIK DN DEBATT 1/7. Bostadsrättssektorn verkar vare sig vilja eller kunna bidra till goda bostäder för hushåll med måttliga inkomster, skriver Björn Alfredsson och Ragnar von Malmborg i Bostadsrådet.

Fler hyresrätter löser inte bostadskrisen hävdar fem tyckare med förankring i bostadsägandesektorn på DN Debatt.

Varför påstår de detta? Jo, de vill verka för ett ökat, dyrt bostadsrättsbyggande. Den argumentationen är ju lite svår, så därför argumenterar de mot alternativen i stället.

Men det hade varit betydligt intressantare om femgruppen hade diskuterat bostadsrätten. Hur sälja nya bostadsrätter utan mycket höga vinster? Hur reglera bostadsrättssektorn, så att den inte lägger av så snart vinstnivån inte är skyhög? Hur reglera bostadsrättsektorn så att det inte blir en pris- och lånespiral som hittills? Hur bygga bostadsrätt som även hushåll med måttliga inkomster – det vill säga två tredjedelar av hushållen – har råd att bo i?

Så hur argumenterar då femgruppen?

1 Ny hyresrätt kräver ökad belåning? Rätt, men lånebehovet för ny hyresrätt är mycket lägre än för ny bostadsrätt, eftersom priset är väsentligt lägre. Och hyresrätten kräver inte ny finansiering vid varje försäljning som merparten bostadsrätter gör.

2 Det kanske inte finns aktörer som vill bygga fler hyresrätter? Nej, vi ska nog inte sätta tilltro till den privata hyresrättssektorn. Den har inte byggt många hyresrätter efter andra världskriget. Men vi har ju en allmännytta som har vanan inne.

3 Höga hyror begränsar efterfrågan? Ja det är riktigt. Men det är inget axiom att hyresrätt måste vara så dyr. Orimliga kalkylmodeller med höga kalkylräntor och höga vinstkrav också på de kommunala bostadsbolagen håller tillbaka vilka hushåll som kan efterfråga hyresrätt. Liksom att hyresrättens skattevillkor är mycket sämre än för andra upplåtelseformer.

4 Ökade räntor påverkar hyresrätten negativt? Fakta är att ökade räntor påverkar bokostnaden i bostadsrätt direkt. För hyresrätt är sambandet inte lika klart, beroende på att de kalkylmodeller som används. 

5 De boende har preferenser för ägt boende? Nu står i till exempel Stockholmsregionen 600.000 i bara Stockholms bostadskö för en hyresrätt. Det är i runda tal bortåt hälften av alla hushåll i regionen. Några kanske skulle vilja köpa en bostadsrätt. Om den var ekonomiskt överkomlig. Men resten står nog där för att de vill ha en hyresrätt.

Vi står inför stora problem när det gäller bostadsförsörjningen. Framför allt handlar det om goda bostäder för hushåll med måttliga inkomster. Bostadsägandesektorn förefaller vare sig vilja eller kunna bidra till en sådan ansvarsfull bostadsförsörjning. Det är det bara hyresrätten som kan.

Det krävs förändringar av såväl bostadsrättssektorn som hyresrättssektorn, liksom av byggsektorn och finanssektorn. Det är inte marknadshyror som bara skulle förvärra alla problem eller förslag för att upprätthålla en mycket hög vinstnivå inom bostadsrättssektorn som är lösningen. Det krävs helt andra lösningar.