Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Repliker

”Dyrt bromsa bopriserna med reporäntan”

REPLIK. Andersson, Bergh och Olshov menar att Riksbanken har feltolkat sitt uppdrag att upprätthålla ett fast penningvärde och att den dessutom bryter mot andan i Riksbankslagen genom att köpa statsobligationer (DN Debatt 21/12). Vissa av de argument som framförs är värda att reflektera över, men jag anser också att andra argument behöver nyanseras, skriver nationalekonomen Pär Österholm.

Artikelförfattarna menar att penningpolitiken är alltför expansiv och motiverar det bland annat med att inflationen eventuellt skulle vara för hög. Argumentet för detta skulle vara att KPI är ett för smalt mått eftersom den allmänna prisnivån även inkluderar tillgångspriser. Jag är den förste att erkänna att KPI har brister som målvariabel, och att ta särskilt stor hänsyn till tillgångspriser just nu kan ju kanske i viss mån verka tilltalande; vi är många som är oroliga för de effekter som en eventuell finanskris skulle ha på svensk ekonomi om den inträffade i en inte alltför avlägsen framtid.

Men här tycker jag att man måste beakta penningpolitikens trovärdighet i det långa loppet. Man kan inte byta målformulering särskilt ofta utan förtroendet för politiken naggas i kanten. Om inflationsmålspolitiken skall vara trovärdig måste målet vara fast och tydligt. Annars kan problem uppstå på ett antal områden i samhället, varav lönebildning och prissättning på finansiella marknader är två.

Att bostadspriserna har ökat mycket kraftigt de senaste åren är naturligtvis inte oproblematiskt. Detta är dock inte – och bör inte heller vara – Riksbankens ansvarsområde. Såväl Finansinspektionen som våra politiker borde ha gjort mer för att hantera denna utveckling och det är även dessa aktörer som bör hantera frågan framgent. En viktig anledning till att Riksbanken inte skall försöka påverka bostadspriserna med reporäntan är att detta är ett alltför trubbigt instrument. Akademisk forskning tyder på att de intäkter man får av att hålla tillbaka bostadspriser med en högre reporänta är avsevärt mycket mindre än de kostnader som uppstår.

Beträffande Riksbankens köp av statsobligationer så är vi nog alla överens om att de är lagliga, men Andersson med flera menar att de bryter mot lagens anda. Här håller jag med om att det inte är oproblematiskt att Riksbanken ägnar sig åt dessa köp.

Men jag tycker inte att det stora problemet är vad som sker just nu utan vad som skulle kunna hända i framtiden givet att denna aktivitet ses som legitim. Mer specifikt menar jag att syftet med lagen är att förbjuda monetär finansiering av statsskulden, bland annat eftersom detta historiskt sett har visat sig kunna leda till hyperinflation, vilket i sin tur får kraftiga negativa återverkningar på den reala ekonomin.

Men i dagsläget är det rimligen ingen som tror att Riksbanken ägnar sig åt monetär finansiering av statsskulden och därmed bryter man inte heller mot lagens syfte. Men det faktum att man nu köper statsobligationer – om än på andrahandsmarknaden – innebär att man även skulle kunna göra det vid en tidpunkt i framtiden där vissa skulle se ett sådant agerande som en lösning på exempelvis statsfinansiella problem. Detta är mer problematiskt i min mening. Risken för att något sådant skulle ske måste dessutom anses vara högre ju mindre oberoende Riksbanken är från politiker – en god anledning att värna Riksbankens oberoende.

DN Debatt. 21 december 2016

Debattartikel

Fredrik NG Andersson, Andreas Bergh och Anders Olshov:
”Riksbanken feltolkar lagen i sin syn på inflationsmålet”

Repliker

Pär Österholm, professor i nationalekonomi vid Örebro universitet:
”Dyrt bromsa bopriserna med reporäntan”

John Hassler och Harry Flam, professorer i nationalekonomi vid Institutet för Internationell Ekonomi, Stockholms Universitet:
”Kritik utan vetenskapligt stöd”

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.