Det är tråkigt att vi alltför ofta ändå hamnar här. Men, det finns en återkommande uppfattning om att Sverige fortfarande har en hyresreglering från andra världskriget. Det stämmer inte. Hyresregleringen från 1942 avskaffades av riksdagen 1974. Dagens system på hyresmarknaden bygger i stället på gemensamt förhandlade hyror. Det är en konsumentskyddslag som togs fram för att skydda människor mot oskäliga hyreshöjningar och garantera dem ett reellt besittningsskydd.

Då var det klargjort. Tyvärr tillför Fredrik Kopschs forskning inte något nytt utan det är samma felaktigheter som återupprepas. Han driver tre frågor där en reglering, som avskaffades för 45 år sedan, har skapat bostadsbrist och långa köer, ombildningar av hyresrätter till bostadsrätter samt svarthandel med hyreskontrakt.

Bostadsbristen i Sverige är skapad av att vi byggt för lite bostäder under årtionden. Det är en följd av att drygt 200.000 hyresrätter ombildats till bostadsrätter sedan år 2000. Det som sedan har byggts har därmed inte genererat ett tillskott av hyresrätter. Det är naturligtvis ohållbart men går inte att koppla till en prissättningsmekanism. 

Att bostadsbristen skulle bero på ”för låga hyror” är en förklaring som snabbt faller om vi ser på andra länder, exempelvis Tyskland. Den medicin Kopsch föreslår har använts i Tyskland, där en relativt fri hyressättning tillämpas och just nu ser vi biverkningarna i Berlin.

På inga sätt har den växande bostadsbristen motverkats, och med ökande efterfrågan ökar priserna. Det slår stenhårt mot folks plånböcker och liv. Efter hårt opinionstryck har nu politikerna lagt fram förslag för att skydda Berlinborna från skenande hyresutveckling. 

Om Sverige tar Tysklands väg mot fri hyressättning riskerar vi alltså hamna i samma läge som Berlin. Röster kommer då höjas för hyresstopp och maxtak, eftersom hyresgäster behöver starkt konsumentskydd och rimliga hyror. Därför är marknadshyror svaret på frågan ingen ställer.

Ombildningarna i sig är inte en följd av bruksvärdessystemets funktion utan på den orättvisa beskattningen mellan ägt och hyrt som gör att hyresrätten blir den dyrare bostadsformen, låga räntor och hög värdestegring under perioden. Det är alltså inget konstigt att ombildningar sker under dessa ekonomiska incitament.

Svartkontrakten är ett symptom på människors desperata jakt efter ett tak över huvudet och har heller inget med bruksvärdessystemet att göra, utan beror på att det inte finns tillräckligt med bostäder. Från den 1 oktober gäller en ny lagstiftning mot svartkontrakt där köpen nu kriminaliseras. Vi står bakom den nya lagstiftningen.

Det tål att upprepas att ekonomiska skolboksteorier inte löser bostadsbristen. Bruksvärdessystemet har till skillnad mot Fredrik Kopschs forskning visat att det klarar av att möta utmaningar i hög och lågkonjunktur, skatteomläggningar och bostadsbrist. Blickar riktas mot Sverige internationellt till hur vi löst frågorna. Låt därför oss, parter på bostadsmarknaden utveckla bruksvärdessystemet vi har i dag. Och se till att vi gemensamt ställer krav på att bostadspolitik hålls ihop så att vi inte hamnar i Berlin.