Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Repliker

”En omställning skulle göra bonden långsiktigt konkurrenskraftig”

SLUTREPLIK DN Debatt 25/6. Vi talar om en agrar revolution där skulle bonden klara sig med mindre bekämpningsmedel, öka den biologiska mångfalden och samtidigt behålla eller öka sina skördar och förbättra sin ekonomi, skriver företrädare för Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin.

Vi tackar Hilda Runsten, LRF och statsrådet Sven-Erik Bucht för deras svar på vårt inlägg om landsbygdens betydelse och jordbrukets klimatnytta. Vi är rörande överens om att utvecklingen på landsbygden har en avgörande betydelse för det mesta som har med en social, ekologisk och ekonomiskt hållbar framtid att göra. Samtidigt beklagar vi att både Sven-Erik Bucht och Hilda Runsten alldeles tycks ha missat huvudpoängen i vår artikel.

Vi talar inte om ”business as usual” där vi lappar och lagar på vårt välkända nuvarande standard- eller ekojordbruk – utan en i ordets djupaste bemärkelse agrar revolution. Eller kanske hellre ”devolution”. För vad skall man annars kalla en utveckling där bonden genom att inte plöja – symbolen för en flera tusen år gammal teknik – kan spara på gödseln, klara sig med mindre bekämpningsmedel, minska jorderosionen och näringsläckaget, öka den biologiska mångfalden, begrava och bygga upp kol i marken och samtidigt behålla eller öka sina skördar och förbättra sin ekonomi! Rader av studier – främst i USA- men också på ett växande antal svenska gårdar visar övertygande fördelarna med det plöjningsfria jordbruket. Vi hänvisar till ett seminarium i våras på KSLA och studien från Eviem.

Vårt fokus är både globalt och jordnära. Det handlar om de möjligheter bonden har att göra sig långsiktigt konkurrenskraftig. Men det handlar också om nyttan för den yttre miljön och klimatet. Just därför menar vi att den europeiska jordbrukspolitiken – översatt i CAP - och svensk miljö- och klimatpolitik borde betala bonden minst 1.000 kronor som ersättning för varje ton koldioxid som begravs i marken. Men den här dimensionen – som var det centrala i vårt inlägg - går Bucht och Runsten helt förbi i sina svar.

Teknikskiftet bort från kemi och mekanik till biologi, ekologi och elektronik som vi talar om finns inte på kartan hos de allra flesta – vare sig vi talar om jordbrukare eller politiker. Övergången kräver investeringar i ny utrustning, nya kunskaper, nya växter - och framför allt modet att ge sig i kast med ett helt nytt sätt att odla som självklart också medför risker. Den omställning jordbruket har framför sig är av samma omfattning som efterkrigstidens. Då spelade statens stora insatser inom forskning, teknikutveckling, rådgivning – och ekonomiska incitament – en avgörande roll. Tvärtemot vad Runsten skriver, så är det både rätt och möjligt att använda politiken för en storskalig omställning av jordbruket – hur ska det annars gå till?

Det allra mest spännande med denna utveckling är att den tar oss förbi dagens ofta helt låsta debatt om eko- eller standardjordbruk och ger oss ett jordbruk som är ekologiskt hållbart på allvar och på vetenskaplig grund – oavsett vilken etikett vi sätter på det. I vår vision är jordbrukslandskapets åkrar till och med inramade av blommande kantzoner och genomkorsade av träd- och buskridåer för skyddets, skönhetens, insekternas, mångfaldens, kolfångsten och de nya biologiska kontrollmetodernas skull.

DN Debatt.25 juni 2018

Debattartikel

Ledamöter i KSLA (Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin):
”Regeringen och LRF inser inte jordbrukets klimatnytta”

Repliker

Hilda Runsten, LRF:s expert på hållbar utveckling och miljö:
”Stor okunskap om EU:s jordbrukspolitik”

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S):
”Landsbygden avgörande i omställningen till fossilfrihet”

Slutreplik
Ledamöter i KSLA (Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin):
”En omställning skulle göra bonden långsiktigt konkurrenskraftig”

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.