Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-19 09:33

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/repliker/folkokning-i-rika-lander-har-storre-effekt-pa-klimatet/

Repliker

”Folkökning i rika länder har större effekt på klimatet”

REPLIK DN DEBATT 29/9. De flesta globala problem som hänger samman med hög konsumtion, som utsläpp av växthusgaser, är relaterade till rikare länder. Befolkningsförändringar i rikare länder har därför betydligt större klimatpåverkan än en växande befolkning i de länder som i dag har högt barnafödande, skriver Martin Kolk, docent i demografi.

Frank Götmark och Malte Andersson uppmärksammar hur det historiskt och sannolikt i framtiden finns ett tydligt empiriskt samband mellan antalet människor i världen och negativa effekter på miljön som växthusgasutsläpp. De missar dock att ta upp att de flesta av de globala problemen relaterade till hög konsumtion, som utsläpp av växthusgaser, är relaterade till rikare länder. Befolkningsförändringar i rikare länder har därför betydligt större klimatpåverkan än en växande befolkning i de länder som i dag har högt barnafödande.

Under 2014 stod länder med ett barnafödande över i genomsnitt tre barn per kvinna, i huvudsak i afrikanska länder söder om Sahara, för bara tre procent av de globala utsläppen av koldioxid medan de utgjorde 23 procent av världens befolkning. Stora länder som Iran, Malaysia och Kina har i dag barnafödande ungefär som i EU-länder i dag, medan länder som Indien och Bangladesh har barnafödande som är betydligt lägre än i västländer på 1960-talet. 

Över 76 procent av alla koldioxidutsläpp gjordes i länder med ett genomsnittligt barnafödande under två barn per kvinna. Utsläpp av koldioxid, likt en stor andel av alla miljöproblem, har en tydlig koppling till BNP och energianvändning och är i dag därför kraftigt koncentrerade till rikare länder.

Hur befolkningstillväxten och barnafödande utvecklas i Afrika kommer vara en mycket viktig faktor för jordens totala befolkning om hundra år som forskarna beskriver. De utmaningar som finns kring livsmedelsförsörjning, välstånd, och hotade ekosystem i den fattigare halvan av världen ska inte underskattas, och kommer sannolikt försvåras med en kraftig befolkningstillväxt. Givet en snabb befolkningsökning i länder med högt barnafödande är åtgärder som familjeplaneringsprogram som diskuteras av forskarna sannolikt mycket bra åtgärder för att öka livskvaliteten. Förhoppningsvis kommer levnadsstandarden snabbt öka också i dessa länder de närmaste decennierna. 

Samtidigt utgår de flesta framtidsberäkningar ifrån att de också om flera decennier kommer utgöra an fortsatt ganska liten del av världens totala ekonomi och utsläpp – även om det kommer vara en större andel av världens befolkning. Befolkningstillväxt i länder med i dag högt barnafödande kommer ha större påverkan på lokala miljöproblem än på globala problem relaterade till överkonsumtion som växthusgaser.

Om vi oroar oss för globala miljöeffekter av världens totala befolkningsstorlek så finns alltså problemen snarare i rikare länder där det mesta av de globala utsläppen och konsumtionen sker. För att förstå samband mellan överkonsumtion och befolkningsstorlek är det svårt att bortse från att befolkningsförändringar i vår rikare halva av världen (dit också Kina tillhör) kommer att ha en flera gånger större effekt på till exempel växthusgaser. Att effekterna av vår konsumtion i rikare länder ofta har en direkt negativ påverka invånarna i fattigare länder är ytterligare än anledning att se frågan kring befolkningsstorlek och konsumtion i ett mer globalt perspektiv.