Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-01-23 17:43

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/repliker/for-svensk-innovationsformaga-har-statligt-stod-varit-viktigt/

Repliker

”För svensk innovationsförmåga har statligt stöd varit viktigt”

REPLIK DN Debatt 29/12. Policyutvecklingen har inte gynnats av Ratioforskarnas frågeställningar och hur de belyst dem, skriver Peter A Jörgensen, tidigare överingenjör, Styrelsen för Teknisk Utveckling, STU.

Rätta artikel

”De statliga företagsstöden är dyra och löser inga problem” skriver professorerna Nils Karlsson, Christian Sandström och Karl Wennberg knutna till Ratio. ”Staten lägger nästan 30 miljarder per år på att stötta företag med kapital utifrån antagandet att det är brist på kapital som hindrar framväxten av nya innovationer.” Se DN 2018-12-29. Studien kallas Financing innovation och målet har varit att bidra till policyutvecklingen.

Dessa forskare har fel. För Sveriges innovationsförmåga har olika former av statligt stöd varit synnerligen viktigt. 

Nu skall först fastslås att rapporten fokuserat på de myndigheter som stödjer innovation i olika former, och detta stöd utgör en bråkdel av de 30 miljarder forskarna talar om i rubriken. Precisionen i artikeln kunde varit högre.

Grundbulten i forskarnas resonemang är att det är svårt påvisa existensen av marknadsmisslyckanden. Jo, som man frågar får man svar. En bra utgångspunkt borde varit ”Har uppfinnarna och entreprenörerna gynnats av den gällande politiken?” 

Tiden för en uppfinning eller affärsidé att bli en uppmärksammad innovation är sällan mindre än tio år. Här några exempel, som har flera decennier på nacken. Dessa företag har fått anslag från Styrelsen för Teknisk Utveckling (STU) eller NUTEK. 

Värderingar vid avyttring, kronor:

Axis: 24 miljarder

Qlink: 27 miljarder

Arcam: 8,5 miljarder

ReadSoft: 1,7 miljarder

Börsvärderingar hösten 2018:

Mycronic: 12 miljarder 

Sectra: 10 miljarder

Cellavision: 7 miljarder

Tobii: 3 miljarder

De totala anslagen till de åtta företagen var cirka 15 miljoner kronor i dagens penningvärde. De privata investeringarna har varit mångdubbelt större. Anslagen har varit mycket tidiga och i situationer, då andra finansiärer antingen varit mycket tveksamma eller obefintliga. Data från ytterligare 70 stödda företag finns i en studie, som initierats av Lars-Birger Larsson. Göran Reitberger har skrivit rapporten Perspektiv på offentlig såddfinansiering i Sverige efter STU:s bildande 1968. 

Frågan är om det finns Axis- eller Tobiiprojekt hos dagens start-up-företag eller etablerade företag, som inte finner finansiering? Det finns i dag mångdubbelt mer privatkapital än det gjorde 1975. Det går trots detta inte att hävda att alla goda projekt finner investerare 2019. I de tidiga skedena och om affärsidéerna är nyskapande är det garanterat svårt att hitta finansiärer. Tyvärr går det inte heller att säga att dagens stödapparat säkert finner dessa företag. 

Det finns många brister i dagens ramverk för innovationsutveckling. Det har Ratioforskarna påpekat och här har de rätt. Det gäller bland annat optionsbeskattning, investeraravdrag, kompetensbrist, uppföljningar, prioriteringarna inom stödapparaten och ett urholkat patentsystem. 

Policyutvecklingen har inte gynnats av Ratioforskarnas frågeställningar och hur de belyst dem. Ibland blir önskan att bekräfta den egna ståndpunkten för stark. Våra politiker kan förledas att tro att det inte behövs stöd till utveckling av innovationer. Skall policyutvecklingen föras framåt måste bilden kompletteras.