Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-01-28 00:15

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/repliker/forandringar-av-regelverket-kan-kravas/

DN Debatt Replik

”Förändringar av regelverket kan krävas”

REPLIK DN DEBATT 7/1. Missbruk av sociala förmåner drabbar främst dem som behöver försäkringen allra mest. Från Försäkringskassan utesluter vi inte att det krävs förändringar i regelverket. Samtidigt finns mycket att göra redan inom ramen för de regler som finns, framför allt genom ett utökat samarbete mellan myndigheter, skriver generaldirektör Nils Öberg.

Tre debattörer med förflutet från Försäkringskassan efterlyser en översyn av socialförsäkringen. Specifikt efterfrågar de åtgärder från politiskt håll för att säkerställa att det är rätt personer, bosatta i Sverige, som får ta del av de förmåner som just kräver bosättning. Missbruk av sociala förmåner drabbar, precis som debattörerna är inne på, främst dem som behöver försäkringen allra mest. Från Försäkringskassan utesluter vi inte att det krävs förändringar i regelverket. Samtidigt finns mycket att göra redan inom ramen för de regler som finns, framför allt genom ett utökat samarbete mellan myndigheter.

Försäkringskassan gör årligen mer än 37 miljoner utbetalningar. Om man lägger samman de utbetalda beloppen med de andra myndigheternas utbetalningar som hanteras av Försäkringskassan är det drygt 600 miljarder som varje år passerar våra system. Utbetalningssystem i den storleken måste utformas på ett sätt som kan motstå missbruk och brottslighet. Försäkringskassan har sedan ett antal år också ett regeringsuppdrag att motverka missbruk, vilket vi tyvärr kan konstatera förekommer.

I linje med det arbetet har vi de senaste åren avsevärt skärpt och intensifierat kontrollerna av socialförsäkringens förmåner, med särskilt fokus på det förebyggande arbetet. Logiken är enkel – ju svårare det är att tillskansa sig pengar man inte har rätt till desto mindre attraktivt kommer det vara att försöka. Det är också svårt att få tillbaka pengar som betalats ut felaktigt. Bäst är att den felaktiga utbetalningen över huvud taget inte sker. Försäkringskassan kan dock inte ensamt tackla missbruket av vår gemensamma välfärd. Det finns ett behov av att kraftsamla och samverka mellan alla berörda myndigheter.

I mitten av december samlades därför på Försäkringskassans initiativ ledande företrädare för 19 myndigheter för att intensifiera det myndighetsövergripande arbetet mot bidragsbrott och missbruk av välfärdssystemen. Mötets fokus var dels att utbyta lägesbilder, dels att undersöka förutsättningarna för ett närmare och mer strukturerat långsiktigt samarbete för att förhindra avsiktligt så väl som oavsiktligt missbruk. 

Fem arbetsgrupper bildades och fick i uppdrag att komma med förslag samt att ta fram en handlingsplan för hur myndigheterna gemensamt ska agera. En av dessa arbetsgrupper kommer särskilt att se över hur vi systematiskt kan bekräfta identiteter så att det är rätt personer som får ta del av samhällets ersättningar. Före påsk kommer vi att presentera vilka konkreta åtgärder vi gemensamt kommer att gå vidare med.

Denna myndighetssamverkan mot missbruk och välfärdsbrott som nu påbörjats kompletterar redan pågående samverkan inom flera andra områden. Vi har sedan tidigare bland annat ett väl etablerat samarbete mot den organiserade brottsligheten, som också har redovisat goda resultat. Det är enskilda människor i en utsatt situation som ofta drabbas hårdast av den brottslighet som riktas mot socialförsäkringen. Det är också ett system som vilar på allmänhetens förtroende och vilja att bidra för att fungera. Om den viljan urholkas riskerar vi på sikt att undergräva grunden på vilken välfärdssamhället i slutänden vilar.