Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-11-13 12:11

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/repliker/forbranning-av-plast-kommer-att-behovas-under-overskadlig-tid/

Repliker

”Förbränning av plast kommer att behövas under överskådlig tid”

REPLIK DN DEBATT 18/10. Filip Jonsson och Henrik Thunman skriver att energiåtervinning av plast bör fasas ut och förbjudas, men vi ser att förbränning av restavfall med energiåtervinning har en roll att spela i en alltmer cirkulär ekonomi och att den kommer att behövas under överskådlig tid, skriver Ulf Wikström, hållbarhetschef på Stockholm Exergi.

Filip Jonsson och Henrik Thunman skriver i sin debattartikel att man med ny teknik kan omvandla plastavfall till nya produkter. Artikelförfattarna efterlyser en tydlig strategi från regeringen och samarbetspartierna. Vi instämmer i att det är i producentledet som det nu behövs starka incitament för att minska mängden plast som blir till avfall. 

Vi kan också skriva under på artikelförfattarnas påstående om att ”dagens system för insamling och återvinning fungerar inte.” Att minska mängden plast i det restavfall som går till förbränning med energiåtervinning är helt centralt för oss som driver kraftvärmeverk med restavfall som bränsle. Här gör hushållen en stor insats med att källsortera, men trots det så innehåller det avfall som kommer till våra anläggningar en del material som i stället borde materialåtervinnas.

Jonsson och Thunman skriver vidare att energiåtervinning av plast bör fasas ut och förbjudas, men vi ser att förbränning av restavfall med energiåtervinning har en roll att spela i en alltmer cirkulär ekonomi och att den kommer att behövas under överskådlig tid. Det vi behöver fokusera på är att få bort den plast som kan och bör materialåtervinnas. 

Samtidigt finns det plaster som på grund av sin sammansättning bör plockas bort ur kretsloppet, och då är energiåtervinning ett mycket bra sätt att göra det. Giftiga organiska ämnen som finns i avfallet destrueras i pannorna och tungmetaller samlas i förbränningsaskan. På global nivå är dumpning och bristfälliga deponier ett stort problem. Här har FN pekat på förbränning av restavfall med återvinning av energi som en lösning.

I Sverige har vi kommit långt och enbart några enstaka procent av svenskarnas avfall hamnar på deponi. Anledningen är att Sverige var tidigt ute med att satsa på avfallsförbränning, vilket är till nytta för både miljö och klimat. Utsläppen av växthusgaser från deponier minskar i takt med att dessa avvecklas och restavfall ersätter fossila bränslen i produktionen av el och fjärrvärme. Faktum är att energiåtervinning från restavfall och storskalig fjärrvärme är en av de främsta orsakerna till att Sverige har kunnat minska utsläppen av klimatgaser.

Men vi behöver ta fler steg. Vad gäller materialåtervinning av plastförpackningar i Sverige krävs åtgärder i hela avfallskedjan, exempelvis att produkter måste utformas så att de blir enkla att sortera den dag de blir avfall. För att komma tillrätta med problemen krävs, precis som Johnsson och Tunberg skriver, en tydlig strategi från regeringen och samarbetspartierna för skapandet av en cirkulär plastekonomi.

Jonsson och Thunman uppger att endast 8 procent av plasten i Sverige återvinns, och här vill och kan energibranschen vara med och öka den siffran. Vid de två avfallseldade kraftvärmeverk som Stockholm Exergi driver etableras just nu sorteringsanläggningar där plast, metall och matavfall i hushållsavfall kommer att sorteras ut med avancerad teknik. Bara i Bristaverket utanför Märsta räknar vi med att kunna sortera ut 18.000 ton plast varje år, och skicka denna till materialåtervinning.

Men trots medborgarnas källsorterande, och efter avancerad eftersortering, så kommer det ändå att kvarstå en rest som är lämplig att förbränna till exempel på grund av att den är förorenad och inte bör användas i nya produkter. Vårt mål är att det är denna sorteringsrest och ingenting annat som ska användas för produktion av el och fjärrvärme i högeffektiva kraftvärmeverk. 

Det är hit vi är på väg, till ett läge där materialåtervinningen ökar, utsläppen av fossil koldioxid minskar i kraftvärmeverkens skorstenar när plast sorteras ut, och biogas kan produceras av matavfallet. När vi blickar framåt ser vi också en möjlighet att lägga till koldioxidavskiljning vid avfallsanläggningar och därmed skapa kolsänkor. Samma teknik börjar testas nu under vintern vid biokraftvärmeverket i Värtan.

Att förbjuda förbränning av restavfall med återvinning av energi som Johnsson och Thunberg föreslår är fel väg att gå. Energiåtervinningen av avfall kommer att avveckla sig självt den dag det inte behövs. Men förbränning av restavfall som inte kan tas om hand på annat sätt kommer att behövas både i Sverige och omvärlden under överskådlig tid.

Rättelse 2019-10-24 08:28

I en tidigare version av texten fanns fel siffra för den mängd plast som ska sorteras ut i Bristaverket. Rätt siffra är 18.000 ton. Den tidigare siffran 140.000 ton gäller den totala mängd avfall som ska sorteras årligen.