Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-11-20 19:31

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/repliker/forskarna-polariserar-debatten-med-tvarsakra-pastaenden-om-nya-stambanor/

Repliker

”Forskarna polariserar debatten med tvärsäkra påståenden om nya stambanor”

REPLIK DN DEBATT 7/11. Det är inte enbart forskning och ekonomiska kalkyler som ligger till grund för visioner för samhället och vad framtida generationer faktiskt vill ha. Vi efterlyser stillsam problematisering och reflektion från forskarleden så att forskningen inte blir ett politiskt slagträ, skriver Björn Westerberg och Gustaf Engstrand, Tågoperatörerna.

Sex professorer uppmanar i sin debattartikel KD att dra i handbromsen för nya stambanor, med Jönköping som knutpunkt, utan att ge förslag på en alternativ vision. Argumenten är i huvudsak att den samhällsekonomiska analysmetoden inte ger stöd för satsningen. Debattinlägget skrivs samtidigt som det hösten 2019 kommer en hel del partipolitiska besked om satsningen på nya stambanor och den finansiering som är nödvändig för att genomföra utbyggnaden snabbt.

Som en tydlig kontrast har värdefulla fakta för Sveriges satsning på nya stambanor nyligen presenterats av forskare från KTH. Bland annat belyser de hur godstrafiken påverkas positivt efter att nya stambanor byggts ut, men även regionförstoring som en effekt av kortare restider. 

Det är glädjande att innehållet i de samhällsekonomiska kalkylerna hamnat i blickfånget. Men det är också väl känt att de samhällsekonomiska kalkylerna – såsom de utförs i dag – inte lyckas med att fånga helheten för samhället och inte speglar koldioxidutsläpp, partikelutsläpp, trängsel, dynamiska samhällseffekter och restid på ett adekvat sätt. Vi noterar också att kalkylerna bortser från kraftfulla trender som utvecklingen av klimatvänlig grön betong och nya, mer realistiska, resandeprognoser. Vi närmar vi oss just nu snabbt Trafikverkets lägsta siffra där klimatneutralitet har uppnåtts redan efter fyra år med höghastighetsbanan.

Typiskt sett är forskningens roll att bidra med nyanser och komplikationer och det skulle vara rimligt att dessa forskare på eget bevåg reserverar sig för osäkerheter när de direkt adresserar ett politiskt parti inför ett riksting.

Enligt vår uppfattning bidrar artikelförfattarna till att polarisera debatten, med tvärsäkra påståenden i viktiga framtidsfrågor för vårt samhälle. Som en motvikt kan man läsa vad andra forskare skrev på DN Debatt den 20 oktober om att forskning riskerar bli ett politiskt slagträ för att bekräfta olika intressenters teser och perspektiv. Typiskt sett är forskningens roll att bidra med nyanser och komplikationer och det skulle vara rimligt att dessa forskare på eget bevåg reserverar sig för osäkerheter när de direkt adresserar ett politiskt parti inför ett riksting.

De sex forskarna konstaterar exempelvis: ”Medan det finns fördelningspolitiska och samhällsekonomiska argument för att subventionera lokal och regional kollektivtrafik i både städer och glesbygd finns inga motiv för att staten, varken från miljösynpunkt eller ur ett fördelningspolitiskt perspektiv, bör subventionera resor mellan landets storstäder.” Låt oss bara erinra om att det inte är enbart forskning och ekonomiska kalkyler som ligger till grund för visioner för samhället och vad framtida generationer faktiskt vill ha. Vi efterlyser stillsam problematisering och reflektion från forskarleden så att forskningen inte blir ett politiskt slagträ. Och vi ber om nyans och sans i debatten om vårt framtida transportsystem.

Avslutningsvis kan vi konstatera att enligt en färsk enkät är en majoritet av KD:s lokal- och regionalpolitiker i de regioner som närmast berörs av de nya stambanorna positiva till att de byggs. Alldeles säkert ser dessa politiker fram emot helgens riksting och en nyanserad och faktabaserad debatt om denna viktiga samhällsbyggnadsfråga.