Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Repliker

”Forskningsfusk kan inte hanteras helt internt”

Det är tveksamt att som Collste, Engelbrekt och Hjemdahl (DN Debatt 13/8) hävda att uppsåtligt forskningsfusk helt ska hanteras inom vetenskapssamhället självt. Ur det rättssäkerhetsperspektiv som även artikelförfattarna lyfter fram är det tvärtom väsentligt att involvera andra delar av samhället, inte minst rättsväsendet, skriver professor Mats Ulfendahl.

Medicinsk forskning är något av det mest spännande som finns, men i år har det inte handlat så mycket om ny kunskap som lindrar och botar sjukdomar utan mest om fusk. Som rapporterats (exempelvis i DN 10/8) ökar anmälningarna om forskningsfusk och det finns en växande insikt om att det här är ett stort problem.

Göran Collste, Kjell Engelbrekt och Paul Hjemdahl skriver på DN Debatt att det behövs bättre system för att upptäcka forskningsfusk. Detta är verkligen sant och den utredning som regeringen initierat under ledning av professor Margaretha Fahlgren kommer förhoppningsvis att lämna konkreta förslag om hur hanteringen av misstänkt forskningsfusk ska stärkas.

I uppdraget ingår även att tydliggöra begrepp som ”god sed” och ”oredlighet i forskning”. I debatten används ”forskningsfusk” och ”oredlighet” ofta synonymt för att beskriva alla avsteg från god vetenskaplig sed.

Men, som Dante Alighieri beskriver i Divina Commedia, det finns grader i helvetet. Och vill vi verkligen stärka god sed i forskningsprocessen, snarare än att bara peka ut och bestraffa, måste vi nog gradera också avstegen från god vetenskaplig sed så att åtgärderna blir både adekvata och effektiva. Det är ju rimligen en skillnad mellan å ena sidan uppsåtligt fusk och stöld av data och å andra sidan slarv och oaktsamhet – även om slutresultatet i vissa fall kan vara detsamma.

I ett system där allt är svart eller vitt kommer det alltid att finnas en obenägenhet att föra fram mindre felaktigheter i forskningsprocessen, där orsaken nog oftast är slarv, bristande handledning eller helt enkelt låg kompetens. Den typen av brister bör ständigt lyftas fram – och rättas till – i en strävan att öka kvaliteten i forskningen. Men då måste det kunna göras utan att forskaren direkt stämplas som fuskare.

Det som artikelförfattarna kallar ”forskning av medioker/dålig kvalitet” är i längden ett ännu större problem än avsiktligt fusk eftersom sådan forskning genererar svaga eller oanvändbara resultat samtidigt som den dränerar våra begränsade resurser. ”Dålig forskning är sämre än ingen forskning alls” (Utvärdering av forskning: Nordiska erfarenheter; 1985).

När det gäller uppsåtligt fusk krävs kraftfullare tag. Att som artikelförfattarna hävda att detta ska hanteras helt inom vetenskapssamhället självt är dock högst tveksamt. Årets största oredlighetsfall hanterades väl precis så? Och med katastrofalt resultat.

Andra oredlighetsärenden som skötts helt internt har också ifrågasatts. Ur det rättssäkerhetsperspektiv som även artikelförfattarna lyfter fram är det tvärtom väsentligt att involvera andra delar av samhället, inte minst rättsväsendet.

Forskningsfusk är ett tecken på att något är allvarligt fel. Men att uteslutande fokusera på symptomen är inte rätt väg att gå. Artikelförfattarna pekar på ”de allt högre prestations- och lönsamhetskrav som ställs på forskare” som en möjlig orsak till att forskningsetiska normer åsidosätts. Bra forskning bedrivs bäst i en stark akademisk miljö där kvalitet värderas högre än ren produktion.

DN Debatt.13 augusti 2016

Debattartikel

Professorerna Göran Collste, Kjell Engelbrekt och Paul Hjemdahl:
”Bättre system behövs för att upptäcka forskningsfusk” 

Repliker

Professor Mats Ulfendahl:
Forskningsfusk kan inte hanteras helt internt”

Slutreplik från Göran Collste, Kjell Engelbrekt och Paul Hjemdahl:
”Svårt avgöra fusk utan vetenskaplig kompetens” 

Läs mer på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.