Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Repliker

”Fram för mer empiri i klimatdebatten”

SLUTREPLIK. Nationalekonomer varnar ibland för att det är kontraproduktivt ur både klimat- och ekonomisynpunkt när nya förslag läggs fram på klimatområdet. Men de kostnader som man varnat för uppstår sällan i praktiken, skriver Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige.

Det är glädjande att Per Krusell och John Hassler delar allvaret i de pågående klimatförändringarna. Jag delar också deras önskan om empiriska beräkningar. Dessa båda förutsättningar skapar en bra grogrund för en fortsatt diskussion.

Det är framför allt två frågor som lyfts fram i Krusells och Hasslers replik.

1. För det första är det frågan om Sverige som föregångsland är ett effektivt sätt att stoppa klimatförändringarna.

Målsättningen att Sverige ska minska utsläppen av växthusgaser med 85 procent till 2045 står sju av åtta riksdagspartier bakom. Den vilar på en solid vetenskaplig grund. Klimatvetenskapen visar entydigt att vi måste hålla den globala uppvärmningen under 2 grader för att undvika mycket allvarliga konsekvenser. Detta kräver minskade utsläpp från fossil förbränning med 100 procent fram till tidsspannet 2050–2070, vilket för Sverige innebär ännu tidigare för att världen som helhet skall ha en chans att nå ända fram.

Därför är det mer intressant att fokusera den fortsatta diskussionen på hur vi mest kostnadseffektivt kan genomföra denna minskning än att ifrågasätta ambitionen.

Att staten inte bör välja teknik är ett rimligt antagande så länge det inte rör sig om stora systemförändringar. Men när man byggt stora infrasystem som vattenkraften, vägar, och järnvägar har staten alltid behövt ta en stor roll. Att nu klara klimatet på ett samhällsekonomiskt klokt sätt kommer att kräva nya stora systemskiften i energi- och materialförsörjning. Dessa enorma investeringar klarar inte marknadens aktörer själva., och de kommer inte heller till stånd enbart baserat på ett generellt koldioxidpris.

Det är i det sammanhanget jag för fram tre industriella klimatprojekt. För att på ett effektivt sätt stoppa klimatförändringarna bör rikare länder utveckla teknikskiften som kan spridas globalt och därmed underlätta omställningen för andra länder. Att det fungerar finns det flera empiriska analyser som visar. Tyskland satsade på att subventionera investeringen i solceller och i takt med produktionsökningen sjönk priset på solceller. Då Kina följde efter sjönk priset ytterligare så att det i dag i många länder är billigare med solel än kolkraft.

De ekonomiska modellerna tycks tyvärr sakna förmågan att analysera den här typen av konsekvenser av mycket stora systemförändringar och tekniksprång.

2. Den andra frågan är om Sverige som land vinner ekonomiskt på att gå före.

Att de länder som drivit på med de mest kraftfulla miljöregleringarna är de som brukar rankas som mest konkurrenskraftiga av bland annat OECD bevisar förstås inget, men leder ändå till frågan om hur betungande regleringarna verkligen har varit.

Det vore spännande om Krusell och Hassler, som förordar empiriska data och beräkningar i debatten, själva tog fram data som visar att Sveriges skulle haft en starkare ekonomi om vi inte hade minskat våra utsläpp med 25 procent från 1990 till i dag, och inte infört någon koldioxidskatt i utbyte mot andra skatter och behållit oljekraftverk i fjärrvärmesystemet och oljepannor i våra fastigheter.

En del nationalekonomer varnar ibland för att det är kontraproduktivt ur både klimat- och ekonomisynpunkt när nya förslag läggs fram på klimatområdet. Men när politiken väl är genomförd blir det ganska tyst om krav på återställare. Det beror sannolikt på att de kostnader som man varnat för i praktiken sällan uppstår. Så mer empiri i den ekonomiska klimatdebatten är jag den förste att efterfråga.

DN Debatt. 1 mars 2017

Debattartikel

Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige:
”Tre industriprojekt som kan ge Sverige fossilfri ledning”

Repliker

Nationalekonomerna John Hassler och Per Krusell:
”Klimatpolitiken måste vara empiriskt underbyggd”

Slutreplik
Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige:
”Fram för mer empiri i klimatdebatten”

 

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.