Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Repliker

”Framtiden ingen linjär fortsättning av historien”

Vi står inför ett teknikskifte som inte bara är dramatiskt utan också välkommet. Vi kan nämligen skapa oss bättre liv mer mer fri tid, det vill säga just det John Stuart Mill och Karl Marx förutsåg med tillfredsställelse, men som uppenbarligen Mathias Sundin ser som ett hot, skriver Birger Schlaug.

Genom att titta bakåt kan vi förutse framtiden. Det är Mathias Sundins huvudargument när han som svar på min debattartikel om den digitala revolutionen meddelar att vi behöver arbeta lika mycket i framtiden trots den tekniska utvecklingen. Så var det nämligen när vi gick från jordbrukssamhället till industrisamhället. En del arbete försvann, andra tillkom.

Om den historiska beskrivningen har vi inte olika uppfattning. Däremot blir jag orolig när Sundin tycks tro att framtiden är någon sorts linjär fortsättning på historien – att vi trots rationaliseringar, effektiviseringar, automatiseringar och den extremt snabba digitaliseringen också av tjänstemannajobb kommer att ha behov av att arbeta lika mycket som förr. Förutom att tanken är naiv är den djupt pessimistisk. Sundin tycks mena möjligheten till mer fri tid utgör ett hot, som ett angrepp på den lutheranska – eller snarare kalvinska – arbetsmoralen.

Som jag påpekade i min ursprungliga artikel skapades det under det borgerliga regeringsinnehavet över 300.000 nya jobb. Det kan låta mycket. Men i ljuset av den digitala revolutionens nya våg räcker det inte på långa vägen att med den takten ersätta jobb som kommer att försvinna därför att de såväl billigare som bättre kan utföras utan människans direkta inblandning.

Enligt en rapport från Stiftelsen för strategisk forskning kan hälften av jobben i Sverige försvinna inom en tjugoårsperiod. Liknande forskning ger samma resultat för andra länder. Vi står inför ett teknikskifte som inte bara är dramatiskt utan också välkommet. Vi kan nämligen skapa oss bättre liv – om vi med bättre menar mer fri tid, mindre stress och mer social närvaro i den civila sektorn. Det vill säga just det som allt från John Stuart Mill till Karl Marx förutsåg med tillfredsställelse. Men som uppenbarligen Mathias Sundin ser som ett hot. Han kallar till och med den som ser möjligheten till mindre arbete som domedagsprofet. Hur infamt inbäddad i idén om arbetslinjen är man inte då? Och vilken snäv uppfattning har man inte då om vad en människa är?

Ska vi möta framtiden utan att den kommer att skava sönder välfärdssamhälle, social anständighet och demokrati måste vi emellertid anpassa arbetstidslagarna, trygghetssystemen och skattebasen till den nya verkligheten. System uppbyggda för industrisamhället kommer inte att fungera. Det var det jag ville påpeka i min artikel. Den lagstadgade normalarbetstiden – anpassad till industrisamhället – behöver reformeras. Trygghetssystemen bör grundas mer på medborgarskapstanken än på det liv vi lever på det så kallade arbetsmarknaden. Skattesystemet måste breddas i den meningen att produktionen i stort – oavsett som den skett direkt genom lönearbete eller inte – måste beskattas bredare. Arbetsgivaravgifterna – som är en skatt på just arbetstid – bör ersättas med en mer allmän produktions- eller omsättningsskatt så att företag oavsett antalet anställda ges möjlighet att bidra till skola, vård, omsorg och trygghetssystemens finansiering.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.