Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Repliker

”Gamla och irrelevanta påståenden”

REPLIK DN Debatt 4/12. Artikelförfattarna menar att de offentliga investeringarna i transportinfrastruktur måste öka. Men det finns inget samband alls mellan investeringsvolym och resenärernas upplevelse av transportsystemet, skriver  ekonomerna Maria Börjesson, Harry Flam, Lars Hultkrantz och Jan-Eric Nilsson.

Baserat på argument som rör BNP, makroekonomisk statistik, och befolkningstillväxt på nationell nivå menar Lars-Fredrik Andersson, Rikard Eriksson och Sandro Scocco (AES) att de offentliga investeringarna i transportinfrastruktur måste öka. Det är uppenbart att författarna inte är intresserade av att sätta sig in i sakfrågor utan upprepar gamla påståenden som under en följd av år visats vara irrelevanta för hur resenärer och transportörer upplever att transportsektorn tillgodoser deras behov. Exempelvis visar Finanspolitiska rådets rapport 2015 att trenden för kapitalstock och investeringsvolym för transportinfrastruktur i en internationell jämförelse är stark i Sverige.

Men detta är ändå inte särskilt relevant i sammanhanget. Det finns i själva verket inget samband alls mellan investeringsvolym och resenärernas upplevelse av transportsystemet. Resenärernas upplevelse avgörs av hur väl politiken förmår prioritera de åtgärder som gör skillnad för flertalet resenärer. Det är uppenbart att obegränsade resurser kan gå till investeringar utan att det förbättrar servicen om de byggs mellan platser med få resenärer och liten godstrafik. Omvänt kan förhållandevis billiga men smarta åtgärder göra stor skillnad för resenärer och transportköpare.

Ett bra sätt att identifiera sådana åtgärder är den samhällsekonomiska kalkylen. Det finns många åtgärder som är synnerligen lönsamma och som minskar trängseln i både väg- och järnvägssystemet. Inte sällan handlar det om investeringar som syftar till att få det befintliga systemet att fungera bättre genom att bygga bort flaskhalsar.

I Stockholm skulle till exempel en ombyggnad av Brommaplansrondellen kunna ge mycket stora restidsvinster. Ett viktigt skäl till att trängseln ökar i Stockholm är att den politiska majoriteten i Stockholms stad inte verkar vilja genomföra sådana åtgärder eftersom det skulle förbättra framkomligheten med bil.

I Stockholm skulle till exempel en ombyggnad av Brommaplansrondellen kunna ge mycket stora restidsvinster. Ett viktigt skäl till att trängseln ökar i Stockholm är att den politiska majoriteten i Stockholms stad inte verkar vilja genomföra sådana åtgärder eftersom det skulle förbättra framkomligheten med bil. Det finns också lönsamma projekt som skulle åtgärda flaskhalsar även på järnväg, exempelvis genom att bygga mötesspår.

Av Trafikverkets offentliga statistik framgår att det är en myt att tågförseningarna ökar. Däremot är det ett problem att många och förhållandevis långsamma regionaltåg med få passagerare trafikerar den svenska järnvägen, eftersom det sinkar de snabbare tågen med många resenärer. Detta talar för att spåren överanvänds, vilket leder till förseningar. Det sätt som avregleringen av järnvägsmarknaden utformats i Sverige medför dessutom att vinstdrivande operatörer kan trafikera banan med tåg som sliter onödigt på banan och ökar risken för neddragna kontaktledningar utan att betala för det. Detta bidrar sannolikt också till förseningar och ökade kostnader för drift och underhåll.

Delvis på grund av den oklara grunden för prioritering av åtgärder och en ineffektiv användning har den svenska järnvägen en låg produktivitetsutveckling. Kostnaderna har under lång tid stigit snabbare än antalet resenärer, vilket har lett till att samhällets subventioner ökar. Hur länge kan det fortgå? Under många år har vi satsat cirka halva investeringsbudgeten på järnväg och ändå har transportarbetet för den tågtrafiken legat stabilt på runt 15 procent.

Personbilstrafiken bär i stort sett sina fulla kostnader, medan spårtrafiken är underprissatt och dessutom får stora subventioner.

AES menar att prisutvecklingen i väg- och järnvägssektorn har varit till fördel för vägsektorn. Men personbilstrafiken bär i stort sett sina fulla kostnader, medan spårtrafiken är underprissatt och dessutom får stora subventioner. Faktum är att rätt prissättning är A och O för alla marknaders funktioner, transportsektorn är inget undantag. Om sambandet mellan resenärernas kostnad för att nyttja transportsystemet och resans produktionskostnad (inklusive externa kostnader som emissioner) bryts, kommer inte resurserna till transportsystemet att användas för att på bästa sätt tillgodose resenärernas önskemål och behov eller för att nå samhällets högt uppsatta mål om minskade utsläpp av klimatgaser.

I en tid av snabb teknikutveckling i form av automatisering och elektrifiering verkar det klokt att satsa offentliga resurser på att hitta och utnyttja nya utvecklingsmöjligheter samt att underhålla, förbättra, förstärka och nyttja det omfattande väg- och järnvägssystem som vi har på ett effektivt sätt. Men detta kräver att man sätter sig in i de sakfrågor som transportsektorn brottas med i stället för att jonglera med makroekonomisk statistik.

Så länge inte politiken varken förmår eller vill prioritera åtgärder som gör skillnad för resenärerna spelar inte heller investeringsvolymen någon större roll. Dessutom säger all logik att ju mer utbyggt infrastruktursystemet är, desto större andel av resurserna bör gå till underhåll och reinvesteringar snarare än till investeringar. Vi har ingen aning om nuvarande prioritering är klok, eftersom varken regering eller myndigheter har formulerat planeringsfrågan på det sättet. Det verkar högst oklart om den samhällsekonomiska kalkylen har någon som helst betydelse för vilka investeringar som prioriteras i dag. I stället prioriteras dyra prestigeinvesteringar som i verkligheten inte gör så stor skillnad för det stora flertalet av resenärerna.

DN Debatt.4 december 2017

Debattartikel

Lars-Fredrik Andersson, docent Umeå universitet; Rikard Eriksson, professor Umeå universitet och Sandro Scocco, chefsekonom Arena Idé:
”Finansdepartementet har fel – ökade vägsatsningar krävs”

Repliker

Ekonomerna Maria Börjesson, Harry Flam, Lars Hultkrantz och Jan-Eric Nilsson:
”Gamla och irrelevanta påståenden”

Per Kågeson, fil dr i miljö- och energisystemanalys:
”Kapacitetsproblemen finns i storstäderna”

John Hassler, professor vid IIES Stockholms universitet:
”Regeringen prioriterar fel infrastrukturprojekt”

Slutreplik från Lars-Fredrik Andersson, Rikard Eriksson och Sandro Scocco:
”Skilj på investeringsvolym och prioriteringar”

Läs fler artiklar på DN Debatt

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.