Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Repliker

”Geely gör inte Kina till en demokrati”

REPLIK. Det är dock inte Volvos väl och ve som är det uppseendeväckande med Fangs och Chimensons artikel. Det riktigt obehagliga är att använda Geelys framgångar som ett argument för att Kina är en demokrati, skriver författaren Jojje Olsson.

Tony Fang och Dina Chimenson, akademiker vid Stockholms universitet, skrev på DN Debatt (29/3) att Sverige behandlat Kina oschysst. Detta på grund av en påstådd överdrivet negativ rapportering i svensk media då det kinesiska företaget Geely köpte Volvo för sju år sedan.

Enligt dem visade sig denna negativa inställning främst på två punkter. Till att börja med fanns en oro för att jobb och teknik skulle försvinna till Kina. Vidare förekom kritik mot Kinas politiska system, samt en rädsla för att Volvo skulle bli beroende av landets kommunistparti.

Rapporteringen sades bero på ”fördomar, myter och missuppfattningar” om Kina. En av de i Sverige ”mest etablerade fördomarna om Kina” är enligt Fang att landet är en diktatur. Han menar istället att Kina är både diktatur och demokrati, med ett politiskt ramverk djupt rotat i filosofin Yin-Yang, vilken beskrivs som en ”både-och-natur”.

Ren propaganda alltså. För Kina är en av världens strängaste diktaturer, med ett samhällsklimat som har förvärras betydligt sedan Xi Jinping blev president 2013. I sin årsrapport för 2017 konstaterade Amnesty International att Xi, just som Putin, har lanserat ”den tuffaste kampanjen mot kritiska röster på två årtionden”.

Även två svenskar har kidnappats i Kina, som båda under fjolåret tvingades till ”erkännanden” i statlig tv på bästa sändningstid. En av dem, Peter Dahlin, hölls ”bara” inspärrad i ett svart fängelse i 23 dagar. Den andre, Gui Minhai, har nu varit försvunnen i över 16 månader utan möjlighet att träffa familj eller advokat. Sådant sker endast i en diktatur.

Vad sedan gäller Volvo så har nya försäljningsrekord slagits tack vare 100 miljarder kronor från Geely; en investering som möjliggjordes genom stöd från Kinas myndigheter. The Economist framhöll 2013 att Geely är det tyngst subventionerade av alla privata företag i hela Kina. Över 50 procent av intäkterna utgörs av statliga subventioner och bidrag.

Volvo är alltså i allra högsta grad beroende av Kinas regim. Att det hittills fungerat bra beror på Geelys fina relationer till kommunistpartiet.

Sedan Geely tog över har produktionssystemet VCMS och den skalbara plattformen SPA utvecklats i Europa. Tekniken möjliggör samma avancerade produktion i Kina som i Sverige. Och i Volvos nya affärsplan som presenterades i slutet av fjolåret statuerades målsättningen att Kina ska bli hubb för tillverkning inte bara för den inhemska marknaden, utan även för global export.

”Hur kunde vi göra felaktiga scenarioanalyser? [sic]”, frågar sig Fang. Men det är det ingen som har gjort. Förutom att Volvo är beroende av Kinas myndigheter så fortsätter landet att vara en diktatur, samtidigt som tekniköverföringen från Sverige till Kina sker med blixtens hastighet.

Det är dock inte Volvos väl och ve som är det uppseendeväckande med Fangs och Chimensons artikel. Det riktigt obehagliga är att använda Geelys framgångar som ett argument för att Kina är en demokrati. Det är inte bara helt fel utan dessutom mycket farligt. Särskilt när det görs av två inflytelserika akademiker vid ett av Sveriges bästa universitet.

DN Debatt. 29 mars 2017

Debattartikel

Tony Fang, professor och Dina Chimenson, doktorand, företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet:
”Erkänn underskattningen av Volvos kinesiska ägare”

Repliker

Jojje Olsson, journalist och författare bosatt i Kina:
”Geely gör inte Kina till en demokrati”

Lars Ellström, har arbetat i Kina många år som forskare, diplomat, bankman och konsult:
”Flummigt om Kinas politiska ordning”

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.