Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-15 11:09

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/repliker/gladjande-att-facken-ser-potentialen-i-utvecklingstidsreformen/

Repliker

”Glädjande att facken ser potentialen i utvecklingstidsreformen”

REPLIK DN DEBATT 17/9. Utvecklingstid är en reform som ska bidra till att arbetstagaren stärker sin position på arbetsmarknaden, skriver språkröret Isabella Lövin (MP).

Vi har 100.000 lediga jobb i Sverige, men brist på människor med rätt kompetens för att ta jobben. De kommande åren kommer vi dessutom behöva anställa hundratusentals människor inom såväl det offentliga som den privata sektorn inom otaliga bristyrken. Den tekniska utvecklingen och digitaliseringen gör att jobb försvinner och nya jobb skapas. 

Precis som Heike Erkers, Akademikerförbundet SSR, Åsa Fahlén, Lärarnas riksförbund och Heidi Stensmyren, Sveriges läkarförbund påpekar i sin debattartikel finns ett problem för såväl arbetstagare som arbetsgivare som det finns ett politiskt ansvar att hitta lösningar på.

Som en del i arbetet med att täppa igen kompetensgapet introducerar regeringen nu tillsammans med andra arbetsmarknadsreformer utvecklingstid – en möjlighet för anställda som vill vidareutvecklas att utöka sin kompetens för att i första hand kunna ta ett nytt jobb inom ett bristyrke. Det här är en reform som ska bidra till att arbetstagaren stärker sin position på arbetsmarknaden.

Under ett långt arbetsliv är det viktigt att man som arbetstagare har möjlighet att utveckla sin position på en föränderlig arbetsmarknad. Det kan handla om att leva upp till nya kompetenskrav där man arbetar eller att skola om sig för att kunna arbeta där behoven är större. Det kan handla om en lärare som kan komplettera sin behörighet i andra ämnen, ett sjukvårdsbiträde som vill bli undersköterska eller den som vill skola om sig när arbetsmöjligheterna försvinner inom den näring man tidigare arbetat. I dag är det för väldigt många en mycket svår omställning att göra mitt i livet, särskilt för den som har familj och lån på banken.

Därför har vi nu presenterat utvecklingstid som en av regeringens satsningar inom arbetsmarknadspolitiken den kommande mandatperioden. I korthet handlar det om att den som varit i arbetslivet i minst tio år ska kunna utbilda sig eller starta egen näringsverksamhet, med stöd i upp till ett år motsvarande ersättning från A-kassa. Samtidigt ska en arbetslös erbjudas jobb hos samma arbetsgivare, men det behöver inte vara samma arbetsuppgift. 

Det finns fortfarande detaljer kvar i hur utvecklingstiden kommer att utformas och vi kommer att lyssna till arbetsmarknadens parter såväl i utformning som i genomförande av utvecklingstidsreformen. Det är glädjande att se att Akademikerförbundet SSR, Lärarnas riksförbund och Sveriges läkarförbund ser potentialen i förslaget.

Redan nu kan vi konstatera att vi har en samsyn med dem på flera av deras punkter:

• Utvecklingstid ska användas för att åtgärda rekryteringsbehov i bristyrken.

• Rätten till utvecklingstid för den enskilde kommer att avgöras av ansvarig myndighet.

• Ersättningen kommer ha ett högre tak än arbetslöshetsförsäkringen.

• Utvecklingstid kommer kunna utföras på hel- eller deltid, till exempel.

Det vore naivt att tro att en reform kan lösa alla problem på arbetsmarknaden. Utvecklingstiden är en del i ett större arbete i att dels skapa en arbetsmarknad som är effektiv och inkluderande, där arbetstagare har goda möjligheter till ett långt och tryggt arbetsliv, och dels ge människor möjligheter att vidareutveckla sina färdigheter, även efter skoltiden. Det är bra för arbetstagarna och bra för Sverige.