Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Repliker

”Gör det billigare att anställa Carola Lemne”

Carola Lemne, VD för Svenskt Näringsliv, använder Dagens Nyheters debattsida (25/6) för en välkänd övning i högerpolitik: att identifiera grupper på arbetsmarknaden med en socialt utsatt situation, för att så använda denna belägenhet till att argumentera för en mer generell försämring av villkoren på arbetsmarknaden, skriver två företrädare för Vänsterpartiet.

Det Sverige behöver är tydligen fler ”enklare jobb”, för vilka många flyktingar antas särskilt lämpade. Det ska bli ”billigare att anställa människor ur denna grupp”. Denna utveckling ska därtill förstärkas genom ökad statlig subventionering av huvudsakligen redan välbärgades konsumtion av personliga tjänster – RUT-bidraget.

Det är förstås legitimt att propagera för en sådan överföring av resurser från det gemensamma till dem som har det bäst och en vidhängande de-modernisering av svensk arbetsmarknad. Men det är magstarkt att sälja in det som åtgärder för ”integration”.

Svensk arbetsmarknad är i dag redan starkt ”etnifierad”. Personer med utländsk bakgrund har högre arbetslöshet, tjänar mindre, är oftare formellt överkvalificerade för sina jobb och befinner sig i högre grad i tunga och monotona arbeten. Detta är motsatsen till integration. Att aktivt förstärka denna skillnad bör lämpligen inte kallas god integrationspolitik.

Det viktigaste för att få fler nyanlända (och tidigare nyanlända, ibland flera generationer tillbaka) i arbete, är att investera kraftigt i fler jobb där behoven är uppenbara: I den gemensamma välfärden och i samhällets infrastruktur. Om detta har Lemne inget att säga. Däremot vill hon att fler lågproduktiva och lågavlönade ”vardagsjobb” ska stimuleras fram med statlig hjälp. Det vore olyckligt för svensk ekonomi allmänhet och för integrationssträvandena i synnerhet.

Samtidigt kan det finnas en poäng i att pröva en del av Lemnes idéer i begränsad skala. Ett förslag är att sänka trösklarna och minska rigiditeten på arbetsmarknaden för höga chefer, exempelvis inom Svenskt Näringsliv. Varför inte chefskap som flexibel SMS-anställning? Om behov av chefande uppstår på kvällskvisten kan kompetensen tillkallas. I andra fall kan spring-vd ägna sig åt golf eller skogspromenad, då givetvis oavlönat.

Den viktigaste tröskeln är dock lönen. Medianlönen i Sverige var cirka 28 000 kronor i månaden. Carola Lemnes månadslön är 490 000 kronor i månaden, alltså 17,5 gånger mer. Att göra det billigare att anställa Carola Lemne kunde få flera positiva effekter. Dels skulle fler skulle kunna komma in på chefsarbetsmarknaden. Givet att vi vet att vd:ar mår bra och lever länge, vore detta en samhällsekonomisk vinst. Dels kunde Svenskt Näringsliv få råd att anställa fler – till exempel nyanlända – till att göra mer eller mindre chefsliga vardagsjobb till avtalsenlig lön. Och dels skulle vi ta ett litet men icke föraktligt steg mot att lösa ett av svensk ekonomis mest akuta problem, nämligen de snabbt växande inkomstklyftorna. De stora utmaningar som Sverige står inför kräver djärvt tänkande från alla.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.